30.000 skadegörelsebrott anmäldes i Norrbottens län under de senaste tio åren. Klotter och skadegörelse på motorfordon utgör merparten av brotten. De utgör cirka hälften av polisanmälningarna.
Till detta ska naturligtvis läggas all skadegörelse som aldrig polisanmäls och som inte kommer med i statistiken.
I Sverige i stort har skadegörelserna ökat med 19 procent under den här tioårsperioden.
Detta är under inga omständigheter acceptabelt.
Varför är det så kul och häftigt för vissa människor att slå sönder egendom som tillhör någon annan - staten, kommunen eller privatpersoner? Ja, det är en fråga som inte minst skattebetalare frågar sig. Det är ju var och en som betalar skatt i det här landet som får stå för kostnader när det ska repareras eller saneras.
Kommunerna runtom i landet arbetar för att minska skadegörelserna, även kommunerna i Norrbotten.
Det finns ambitiösa handlingsprogram för att komma åt skadegörelsen.
Boden, som för fem år sedan hade klottersaneringskostnader på 270.000 kronor har nu kunnat reducera kostnaderna till mellan 50.000 och 70.000 kronor.
Piteå har infört en 24-timmarsregel när det gäller saneringsarbetet. Nytt klotter ska vara sanerat efter ett dygn.
Luleå fick en handlingsplan mot klotter och förstörelse 2007. Ett fempunktsprogram presenterades: påverka, beivra, sanera och försvåra, möjliggöra graffiti och samordna.
Det verkade seriöst vid en första anblick. Sanering ska ske inom 48 timmar.
Men redan efter ett år kunde statistiken berätta att antalet anmälda klotterfall ökat kraftigt. Så skedde även 2009. Först 2010 hade siffran sjunkit men låg bara strax under de siffror som gällde 2006, det vill säga året innan handlingsplanen såg dagens ljus. Och perioden januari till september 2011 hade antalet klotteranmälningar stigit till 144, tio fler än under hela 2010.
Det verkar som om Luleå kommuns åtgärder inte ger några positiva effekter alls.
Vad kan det bero på?
Tilltron till så kallad graffiti och klotterplank är påtaglig. Kommunen är tydlig med att göra skillnad på graffiti och klotter. Kan så vara, men är ungdomarna som klottrar medvetna om skillnaden? Tveksamt. Därför blir kommunens satsningar på så kallade klotterplank ett slag i luften och kan till och med stimulera till ökat klotter.
Luleå kommun har beslutat att ytterligare satsningar på klotterplank ska göras, vilket fått polisen - en viktig samarbetspartner i kampen mot klottrarna - att slå bakut. I början av året meddelade Luleåpolisen att den inte gillar kommunens satsning på klotterplank och därför beslutade polisen att trappa ner jakten på klottrare.
Vi är beredda att hålla med polisen. Varför denna satsning på så kallade legala klotterplank? De blir ju övningsplank för illegalt klotter.
Luleå kommun startade också en graffitifestival, Colours of Luleå. I handlingsplanen förordar man att pallar ställs ut vid klotterplanken "så att alla ska nå upp".
Ja, det gäller att lära sig i tid att klottra.
Skrota klotterplanken. De ger inte avsedd effekt utan stimulerar ungdomar till att även klottra illegalt. Nolltolerans ska gälla. Föräldraansvaret måste öka. Och ungdomarna själva ska stå till ansvar för vad de förstört och vara med vid reparationen och saneringen.