Skrämmande. Otäckt. Vilket hat.
Det finns egentligen inte tillräckligt med ord för att beskriva det man känner inför de kränkningar och påhopp som görs i de sociala medierna på nätet. I Uppdrag granskning i SVT i onsdags trädde ett antal kvinnor fram för att visa på de grova och hotfulla påhopp som de råkat ut för på nätet, i Facebook, i bloggar - eller därför att de är offentliga personer. Anna Hedemo, nyhetsankare på Aktuellt var en av så kallade kändisar som hotats av en person.
Det sägs att offentliga personer ska tåla en del grova påhopp.
Men var går gränsen?
Och var går gränsen för icke-kändisarna, den vanlige Facebookanvändaren eller bloggaren? I Uppdrag granskning trädde Julia 21 fram och berättade om hur hon på Hennes & Mauritz´ (H &M) Facebooksida hade kommenterat det olustiga i att klädjätten hade använt sig av en bild på en artist, som bland annat var dömd för att ha våldtagit, på en T-shirt som H&M sålde. Hon skrev ett inlägg på Facebook och uttryckte åsikten att det var fel av H&M att idolisera en förbrytare.
Åsikten möttes av hundratals påhopp med dödshot, sexistiska argument och hat av allra grövsta art.
Julia polisanmälde det hela, men reda efter en dag lade polisen ned ärendet. Man kan ju undra om polisen överhuvudtaget läste anmälan? Först när medierna började skriva om detta tog polisen i Västmanland tag i ärendet på nytt, och plötsligt fanns där något att gå på för vidare utredning.
Är inte hot, trakasserier åtalbara? Jovisst. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke menar att det inte behövs någon lagändring eftersom hot är ett hot oavsett var det sker någonstans. Det är kriminellt att hota. Nätet är inget undantag, även om vissa människor tror detta.
Här behövs en uppstramning och en förändrad syn. Yttrandefriheten har inget med näthot att göra. Nätet är ingen frizon, som statminister Fredrik Reinfelt uttryckte sig efter att ha tagit del av Uppdrag gransknings material.
"Det är alldeles uppenbart att här har inte vårt samhälle hängt med i utvecklingen och markerat att vi har precis samma uppfattning om vad vi säger till varandra på nätet som annars", sa Fredrik Reinfeldt i Gomorron Sverige.
Nu är det här med näthot och trakasserier på nätet inget nytt fenomen. Det har förekommit i många år, och det är först nu som politikerna tycks ha vaknat upp ur sin Törnrosasömn. Polisen har inte prioriterat de här ärendena därför att politikerna inte gett sådana signaler att polisväsendet ansett det värt att ta sig an dem.
Därför har nättrakasserierna fått fortsätta. Påhoppen har blivit alltfler och orden allt råare och aggressivare. Vi fick det helt klart för oss när vi såg Uppdrag granskning. Och vi fick en påminnelse om det av händelserna i Göteborg strax före jul när tjejer hängdes ut och kallades horor på Instagram. Upploppen som följde visar vilka konsekvenserna kan bli.
Det är naturligtvis inte bara samhället, polisen och politikerna som har ett ansvar för att nättrakasserierna måste bekämpas. Ett stort ansvar vilar också på föräldrarna och skolan. Vilka gränser sätts i uppfostran? Hur bemöts mobbing? Vet föräldrarna vad ungdomarna sysslar med på nätet? Vilket språk används inom hemmets fyra väggar?
Det är kanske dags för skolan att införa etik och moral på skolschemat.