Ledare: Skolk noteras i betygen
Nu tas ytterligare ett steg för att förbättra skolan. På måndagen presenterade utbildningsminister Jan Björklund (FP) regeringens förslag om olovlig frånvaro på grundskolan och i gymnasiet. Skolk ska föras in i betygen, vilket innebär att det kommer att ske från årskurs 6 i grundskolan.
Foto: MAJA SUSLIN / SCANPIX
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
10.510 högstadieelever frånvarande upprepade gånger utan giltiga skäl (Skolverkets siffror). På gymnasiet är situationen än värre. Centrala Studiestödsnämndens (CSN) siffror visar på den här skrämmande utvecklingen. Läsåret 2007/08 drogs studiemedlen in för 12.373 elever, året därpå för 14.297 elever och läsåret 2009/10 var antalet indragna studiemedel 15.257. Värt att notera att det krävs ett
mycket omfattande skolk (20 procent) för att studiemedlen med dagens regler ska dras in. Även här vill regeringen skärpa lagstiftningen. Det är mellan tre och fyra procent av gymnasieeleverna som skolkar så mycket att studiemedlen dras in. Därutöver skolkar många gymnasieelever under enstaka timmar eller dagar. "Det är inte okej att vuxna kommer och går som de vill på en arbetsplats. Då ska det inte vara det heller för eleverna i skolan heller," sa Jan Björklund. Nej, det är en självklarhet. Dåliga
vanor blir lätt ovanor. Elever med mycket skolk visar sig också vara mer kriminellt belastade än andra elever. De konsumerar mer narkotika, tobak och alkohol. De går ofta ut ur skolan med ofullständiga betyg. Det är med andra ord också ett socialt skyddsnät att försöka minimera
skolket. Därför ska skolket rapporteras till hemmet varje dag. Föräldrarnas
vetskap om barnens olovliga frånvaro är viktig i sammanhanget. Det handlar om att stämma i bäcken, att förhindra att elever blir skolkare
och faller in i asociala beteenden. Jan Björklund införde ett liknande system när han var skolborgarråd i Stockholm. Socialdemokraterna tog bort skolk ur betygen när de kom till makten, men det infördes på nytt vid det borgerliga maktövertagandet 2006. Nu säger (S)-ansvariga för skolfrågor, Ylva Johansson, att hon "inte har några problem med förslaget". Men bara för två år sedan var tonläget och åsikterna annorlunda. Samtliga rödgröna partier, alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet var då emot skolkmarkeringar i betyget och kallade förslaget "populistiskt", "gammeldags" och "utan verkan". Vad är det egentligen som gäller? Kan vi lita på Ylva Johansson? Och vad säger Lars Ohly, Maria Wetterstrand och Peter Eriksson? Eller inser Ylva Johansson att en stor majoritet av det svenska folket tycker att det behöver göras något åt skolket och den olovliga frånvaron i våra skolor? Att bli populistisk kan vara bra i valtider. Men glöm inte att det var under de socialdemokratiska regeringarna som flumskolan infördes och utvecklades.