Al Capone, också känd som Scarface, satte Chicago i skräck under 1920-talet. När han till slut sattes bakom lås och bom 1931 var det dock inte på grund av utpressning eller mord, utan för skattebrott.
Den ökända maffiabossen fick tillbringa många år på Alcatraz och dog 1947. Det är inte långsökt att misstänkta att skattebrottet bara var ett svepskäl för att få bort honom från gatan och kunna spärra in honom för hans egentliga brott. Men så var inte fallet. Skattebrott var och är något högst allvarligt.
Statens existens - och därmed demokratins - vilar lika mycket på respekten för lagarna som viljan att betala skatt. Det är därför bra att finansdepartementet förra veckan föreslog åtgärder för att förhindra skatteflykt.
Bakgrunden är att företag inom välfärdssektorn kunnat undvika att betala skatt genom avancerad skatteplanering med hjälp av ränteutgifter. Alltså företag som finansierar hela sin verksamhet med just skattemedel. Förvisso har det inte gjorts något fel i juridisk mening, utan befintligt regelverk har följts. Men det är ändå betydelsefullt att reglerna är tydliga och oundvikliga. Att betala skatt ska inte vara valfritt.
Om somliga, företag eller privatpersoner, undslipper skatten, minskar viljan att betala skatt även bland andra. Det är en ond cirkel som måste undvikas.
Med fler som betalar breddas samtidigt skattebasen, vilket möjliggör skattesänkningar. De föreslagna förändringarna beräknas stärka de offentliga finanserna med 6,3 miljarder kronor. Att sänka bolagsskatten i motsvarande utsträckning skulle i praktiken medföra att alla företag delar lika på skattebördan, vilket är fullt rimligt och leder till en mer rättvis konkurrens.
Det är sedan länge bekant att bolagskatten är direkt skadlig för näringslivet, och hindrar att fler jobb skapas. I synnerhet gör sig detta påmint i en globaliserad ekonomi.
Astra Zeneca betalar näst mest i skatt av alla företag i landet. Det är pengar som så gott som oavkortat går till det svenska rättsväsendet, försvaret och välfärden. Dock är den mesta av företagets verksamhet förlagd utanför Sverige och huvudkontor finns i London.
Förra veckan fattade den brittiska regeringen beslut om att sänka bolagsskatten till 22 procent. I Sverige är den 26,3 procent. Varför ska då Astra Zeneca stanna kvar i Sverige?
1976 tvingades Astrid Lindgren att betala 102 procent i skatt, och när hon kritiserade saken förlöjligades hon av den dåvarande socialdemokratiska finansministen Gunnar Sträng. Under sådana förhållanden är skatteplanering förståeligt, och skattebrott inte särskilt konstigt.
Men med en finansminister som heter Anders Borg, som redan sänkt skatten och har för avsikt att sänka den ytterligare, är läget annorlunda.
Lägre skatter förutsätter att alla gör sin plikt och betalar.