Så kallade klimatexperter avfärdar temperatursvängningar och nederbördsmängder som "väderfenomen", så länge dessa går emot experternas förutsägelser. Ibland väljer de dock i stället att skylla även tillfälliga väderspektakel, som nuvarande ovanligt hårda kyla och omfattande snöfall, på jordens uppvärmning, med argumentet att "mycket tyder på ..." även om inget säkert vetenskapligt stöd finns för ett samband.
Oseriöst. Men klimatdebatten åsido kan vi i alla fall vara överens om en sak: trafikstörningar är inget tillfälligt fenomen.
Svenska vägar och järnvägar lider sedan länge av både kapacitets- och kvalitetsproblem. Satsningar på infrastruktur beräknas släpa efter med hundratals miljarder.
Sveriges problem är, som tv-bilderna från trafikkaoset runtom i Europa visar, inte unika. Exempelvis lider Storbritannien av ett järnvägsnät från 1800-talet, vägar från tiden runt andra världskriget och flygplatser dimensionerade för helt andra volymer passagerare.
I Sverige skylls den urspårade trafiksituationen ofta på privatiseringar; det sägs framför allt från vänster att staten nu måste ta ett fastare tag om resandet. Och vad gäller den tragikomiska situationen på järnvägen där alla skyller på alla när något går snett, stämmer detta möjligen.
Men man ska också hålla i minnet att det är statliga SJ som inte kan få sin föråldrade fordonspark att fungera. Det är staten som låtit bli att bygga ut och underhålla järnväg och vägnät. Och det är de i toppen av statsmakten som länge åsidosatt infrastrukturen, trots att den är - eller i alla fall borde vara - mer av en statlig kärnuppgift än till exempel inkomstförsäkring eller stödpolitik.
Att det har blivit på det här viset är tyvärr inte förvånande. Trafiken tar sig inte ens in på listan när väljarna rankar sina favoritfrågor. Då blir det ännu svårare för politikerna än vad det redan är att vinna röster på långsiktiga investeringar i infrastruktur eller tråkiga saker som vägunderhåll.
Ekonomi spelar också in. Det dröjer innan snålande på infrastruktur börjar synas och ställa till större problem. Samhällets kostnader för uteblivna transporter syns inte direkt i statens budgetsaldo.
I kommunerna är resurser för snöröjning en perfekt budgetregulator att glädjekalkylera med, så att man i stället kan sätta av pengar till annan och mer populär verksamhet. Detta ska man ha i åtanke när kommunerna klagar över att det hårda vintervädret gör att snöröjningsbudgeten dras över - det är inget exceptionellt för i år.
Mer förvånande är att reseföretag verkar sakna rutiner och logistik för att hantera svåra situationer; väntan på att få boka om en resa har på vissa håll blivit ett större problem än själva trafikförseningen. Man kan tycka att resebolagen om några vid det här laget borde ha skaffat sig viss vana att hantera förseningar.
Riktigt exceptionellt är dock att en vit jul väl aldrig har varit mindre välkommen. Milt väder och slask har faktiskt sina fördelar.