LEDARE: Ledare: Rusa inte iväg nu

Finanskrisen är ingen kris för politiken. Den fria marknadens försvarare är på defensiven, trots att det inte är för mycket ekonomisk frihet världen lider av. Gamla vänsterdrömmar om att kontrollera och planera framtiden lever upp på nytt, och politiker av alla kulörer ser en möjlighet att visa framfötterna. När räntorna var låga, bostadsmarknaderna uppblåsta och börserna flödade över av kapital, var det annat ljud i skällan. Då talades mindre om systemfel och behovet av reglering. Skällde någon var det på centralbankerna, för att de inte sänkte räntan ännu mer. Nu verkar det gå en chockvåg genom västvärlden när folk inser att de goda tiderna inte varar för evigt, och att lån och aktieköp faktiskt är förknippade med risker. Desto viktigare då att politikerna tänker sig för och inte faller för populistiska, kortsiktiga frestelser. Särskilt skeptiska bör de vara till alla de självutnämnda
experter som nu ropar "regleringar, regleringar", ofta utan att vara mer konkreta än så. Som Fredrik Reinfeldt (m) påpekade i en SVT-intervju i söndags har regleringar många gånger skapat missförhållanden. Tillfälliga åtgärder har en tendens att permanentas och ställa till nya problem. Enskilda stöd följs av krav på fler. Krispolitik förvärrar ofta kriser. Det är därför viktigt att stöd- och regleringsivern hålls i schack. Naturligtvis kan inte staten i den allvarliga situation som uppstått bara se på när likviditeten stryps och förtroendet för bankväsendet hotar att närma sig noll. Hur snabbt insatser görs kan bli avgörande för hur stora problem som en finansiell krissituation slutligen medför. Det åtgärdspaket som finansminister Anders Borg (m) och finansmarknadsminister Mats Odell (kd) nu snabbt snickrat ihop kan göra gott. Genom att staten ställer garantier för lån och skjuter till kapital kan banker och låneinstitut börja fungera bättre igen, och framförallt, som de båda ministrarna underströk i går, så lindras effekterna av krisen för hushåll och företag. Men varje åtgärd måste kritiskt granskas och dess effekter noggrant utvärderas. Exempelvis är en viktig fråga vilka incitament som skapas för risktagande när alla vet att bankerna i slutändan har statens stöd i ryggen. Dessutom är det viktigt att politikerna inte väjer för att berätta den obehagliga sanningen att nedgångar och kriser är någonting vi får leva med. Ty sådan är
kapitalismen. Den skapar utveckling och välstånd, men rör sig ryckigt på färden framåt. Kriser, branscher som slås ut, konjunkturer som vänder nedåt, allt detta hör till dess normala verkningar. De kan ibland vara brutala (och motivera visst statligt skydd). Men vad alternativet till kapitalism innebär vet vi med säkerhet. En i och för sig stabil och förutsägbar färd - rakt ner i stagnation och fattigdom.

Ledare: Ledare: Rusa inte iväg nu

Dessutom är det viktigt att politikerna inte väjer för att berätta den obehagliga sanningen att nedgångar och kriser är någonting vi får leva med.