Ledare: Revolterande sossar
Foto: Hasse Holmberg
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
inte är ett hot utan är en lika viktig aktör som de kommunala skolorna.
Det viktigaste är kvaliteten och att alla barn garanteras den kunskap de har
rätt till, skriver de. Det kunde inte ha sagts bättre av en borgerlig politiker. Men fullt ut vågar inte S-politikerna gå. De vill stärka kommunernas möjligheter till styrning och inflytande. Visst, resurserna ska fördelas och det behövs kontroll och kvalitetsuppföljningar. Men är det kommunerna som ska ha den rollen? Vore det inte bättre om staten tog över huvudmannaskapet. Det är ju trots allt staten som i slutändan har det slutgiltiga ansvaret för att alla får en god grundläggande utbildning. Det är ju också staten som sätter upp spelreglerna för utbildningspolitiken i landet. Det är också staten som kan se till att undervisningskvaliteten blir likvärdig över hela landet. En stor stötesten för socialdemokraterna har varit de vinster som ägarna till friskolor kan få på satsat kapital. I socialdemokraternas partiprogram
sägs att vinster ska komma skolan till del - inte aktieägare. Vem blir aktieägare i ett företag om personen i fråga inte får utdelning på sina satsade pengar? De revolterande socialdemokratiska kommunpolitikerna skriver: "Vi har dock svårt att se poängen med att det är acceptabelt att göra vinst på att bygga en skola men inte att driva den. Det är samma skattepengar som betalar båda." Undrar om det är lika illa att säga detta inom S-partiet som det är att svära i kyrkan? Svaret lär vi få på partkongressen i höst. Även när det gäller religiösa och politiska friskolor ställer sig kommunpolitikerna på en lite mindre fördömande attityd än vad S-partiet gör i sitt partiprogram. Tveksamheter till religiösa friskolor finns inom samtliga politiska partier. Vad är egentligen syftet med en religiös friskola? Vad är skälet till att någon startar en religiös friskola? Vi förmodar att det till viss del är för att sprida en religiös inställning och
förkunnelse. Detta känns för många svenskar som en utmaning eftersom skattepengar används för att förverkliga den möjligheten. Vi lever i ett sekulariserat land och undervisningen i våra skolor ska
också bedrivas utifrån den övertygelsen. Det har också visat sig att en del
av dessa religiösa friskolor inte uppfyller de krav som finns när det gäller skolplanen eller undervisningen. Vi tror att staten skulle klara den inspektionen bättre och effektivare och få stopp på sådana avarter.