Ledare: Rätt lön för mödan?

UTSATT. Att jobba som landstingsstyrelsens ordförande är ingen lek, det vet Kent Ögren (S).

UTSATT. Att jobba som landstingsstyrelsens ordförande är ingen lek, det vet Kent Ögren (S).

Foto: ÅSA POROMAA

Politik2010-11-25 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Höjningen av de fyra landstingsrådens arvoden var illa tajmad. Landstingets framtid ser inte så ljus ut ur ett ekonomiskt perspektiv. Och i sjukvården där många känner sig underbetalda och överarbetade är det aldrig en bra tidpunkt för politiker att få sina arvoden uppmärksammade. Många tycker att politikerna redan tjänar alldeles för bra. Därför var det oundvikligt att det skulle bli en folklig reaktion och diskussion. Bland politikerna råder också delade meningar. I landstingsfullmäktige var centerpolitikern Gunnar Selberg ensam om att protestera när beslutet att höja arvodena för de rödgröna råden med 8-10 procent klubbades, i Kent Ögrens (S) fall en höjning till 67.000 kronor i månaden. Men Gunnar Selberg har enligt gruppledaren Stefan Tornberg centergruppen med sig. Stefan Tornberg tycker att processen kring arvodeshöjningarna varit märkligt sluten och feltajmad. - Arvoden ska man göra upp om i bred politisk enighet och före valet så att väljarna vet vad som gäller, säger han. Stefan Tornberg, som själv står inför en lönesänkning på runt 25.000 kr i månaden sedan han lämnat sitt riksdagsuppdrag, tycker att det ger fel "signaleffekt" med höjda arvoden när landstinget står inför stora ekonomiska utmaningar. Oppositionskollegan och gruppledaren Mattias Karlsson (M) får troligen en lönesänkning på en tusenlapp eller två till drygt 40.000 kr i månaden sedan han övergett gruppledarskapet i Luleå. Han tycker att arvodesdiskussionen blivit lite felriktad och populistisk. - Landstingsråden i Norrbotten är inte överarvoderade om man jämför med andra landsting, säger han. Norrbotten utmärker sig snarare genom relativt generösa ersättningar till oppositionens heltidspolitiker, hävdar Mattias Karlsson. Han förstår inte heller varför ledningen genomför en höjning just nu, men har respekt för det tuffa jobb Kent Ögren har som landstingsstyrelsens ordförande; en "utsatt position" där man bland annat får finna sig i att bli "bespottad i tidningar". Kenneth Backgård (NS) markerar i en radiointervju (Norrbottensnytt) förståelse för höga arvoden. Han har själv en ersättning på närmare 50.000 i månaden, som han försvarar med att de höga tjänstemän som politikerna bestämmer över också har höga löner. Jämförelsen haltar. Politiker har förtroendeuppdrag och de kräver till skillnad från tjänstemannajobb inga särskilda kvalifikationer. 50.000-60.000 kronor i månaden är med svenska mått mätt en mycket hög lön, och ändå är det i många fall inte samhällets toppkrafter som rekryteras till politiken. Den har sina egna karriärvägar. Just det är risken med höga arvoden; att politiken i sig blir en karriär, där många hänger sig kvar alltför länge för att de inte har något annat att falla tillbaka på. I Kent Ögrens fall är det ingen tvekan om att han jobbar hårt, så hårt att det inte blir mycket vettigt kvar till övriga landstingsråd att sysselsätta sig med. Den väsentliga frågan är dock om det han uträttar är särskilt bra?