LEDARE: Ledare: Rätt i praktiken

Utbildning, utbildning, utbildning. Så har mantrat för utveckling, tillväxt och framgång länge låtit, i Sverige såväl som i övriga EU. Och med mer utbildning har ofta avsetts mer av teoretisk utbildning. En högskola för alla har varit en särskilt stark dröm i det socialdemokratiskt styrda Sverige. Trots att det för alla med elementär människokännedom är uppenbart att teoretisk talang inte är var mans sak, precis som praktiska färdigheter inte är det. Alliansens ledare försöker tänka mer praktiskt. Som kanske bekant får Sverige från och med nästa sommar en eftergymnasial yrkeshögskola. Dessutom kommer fler satsningar för att "utöka och uppvärdera svensk yrkesutbildning" i höstens budget, vilka presenterades på DN Debatt i går. Till en summa av 1,8 miljarder kronor fördelade över de tre kommande åren
ska platserna bli fler inom gymnasial lärlingsutbildning, liksom på de praktiskt inriktade - och ofta dyra - kurserna inom Komvux. De borgerliga partiledarnas presentation av en ny satsning på yrkesutbildning har både bästa och sämsta möjliga tajming. För en vecka efter att utbildningsminister Jan Björklunds (fp) yviga statistikhantering närgånget granskats av Sveriges
Radio och debatterats kan det ju kännas bra att föra över det utbildningspolitiska samtalet på något annat. Samtidigt som tilltron antagligen aldrig varit lägre för
alliansens utbildningspolitiska reformer. Men någon total trovärdighetskris för den borgerliga utbildningspolitiken är det ändå inte tal om. För många människor är redan vunna för saken, och socialdemokraterna har i alltför hög utsträckning anpassat sig till och köpt Jan Björklunds världsbild. Och även om den bilden i vissa fall är snedvriden så är det att döma av gensvaret hos svenska folket en bild som många föräldrar, lärare och elever i det stora hela känner igen sig i. Oavsett hur kunskapsläget hos svenska skolelever exakt ser ut, svänger och står sig vid internationella jämförelser så finns det andra siffror som talar sitt tydliga språk: Var tredje svensk 20-åring har idag inte lyckats genomföra en gymnasieutbildning med godkända betyg. Ett resultat som är klart underkänt, oavsett om det finns andra länder där situationen är lika bedrövlig. Tack vare Jan Björklunds insatser är det inte längre lika politisk laddat att säga att människor faktiskt är olika och att det är dumt att försöka tvinga in alla i samma form. Inte minst för att det blir kostsamt för samhället, när teoretiska utbildningar drar ut på tiden eller aldrig klaras av samtidigt som det råder brist på yrkesutbildad arbetskraft. Men allra värst blir det naturligtvis för de unga människor för vilka den påtvingade teoretiska utbildningen blir en pina och ett misslyckande. Här kan man - för att använda socialdemokratiskt språkbruk - med rätta tala om utslagning.

Ledare: Ledare: Rätt i praktiken

Tack vare Jan Björklunds insatser är det inte längre lika politisk laddat att säga att människor faktiskt har olika talanger.