Ledare: Räkna med de unga
EN AV MÅNGA. Den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige har länge negligerats.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/Scanpix
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
attack mot regeringen. När näringsminister Maud Olofsson (c) besökte KG Bergström i Svt-programmet Rakt på fyrade han av samma salva. Och Maud Olofsson vred på sig och såg obekväm ut. Att nämna ordet socialbidrag eller högt börja räkna efter hur mycket - eller snarare hur litet - pengar en arbetslös som är oförsäkrad får är naturligtvis politiskt riskabelt. Ändå är det många arbetslösa ungdomar som genom åren hänvisats till socialbidrag eller grundersättning från alfa-kassan. De har aldrig kommit in på arbetsmarknaden och därmed inte heller fått någon inkomstbaserad arbetslöshetsersättning. Något som rödfärgade politiker och fackpampar tidigare lyckats negligera. Tills nu, när även vuxna med lång arbetslivserfarenhet riskerar att gå ut i arbetslöshet och står oskyddade efter att ha lämnat a-kassan. Då tas problemet plötsligt på större allvar. En skam för Sverige är det hur ungdomars situation på arbetsmarknaden länge nonchalerats. Lagen om anställningsskydd och centralt fastställda, uppdrivna minimilöner har stängt ungdomar och andra nykomlingar i arbetslivet ute. Medan de som etablerat sig på arbetsmarknaden skyddats. En mycket hög ungdomsarbetslöshet är priset Sverige, och framför allt svenska ungdomar, fått betala. I Norrbotten har arbetslösheten nu stigit till nästan tolv
procent för personer mellan 18 och 24 år, om man inkluderar dem i åtgärder. Ökningen beror naturligtvis på konjunkturnedgången. Men skillnaden gentemot andra åldersgrupper är ett bestående problem. I Sverige är ungdomsarbetslösheten högre än i de flesta andra europeiska
länder. I Norge och Danmark är den bara en tredjedel av den svenska. Regeringen har försökt komma åt problemet genom att sänka arbetsgivaravgiften för unga och därmed öka deras attraktionskraft på arbetsmarknaden. Luleå kommun vill hjälpa till ytterligare. Ett projekt, delvis EU-finansierat, med namnet "1.000 nya ungdomsjobb i Luleå" pågår sedan i november. Syftet är matchning, att hjälpa unga arbetslösa och företag som behöver anställa att hitta varandra. Några tusen jobb blir det antagligen inte. Matchning är dessutom något som arbetsförmedlingen borde kunna klara av utan kommunalt stöd. Men Luleå kommun tänker ändå rätt som tar problemet med ungdomsarbetslösheten på allvar. Det är också bra att projektet inriktas på att hitta riktiga jobb, inte meningslösa aktivitetsåtgärder. Däremot har projektledaren Lena Sundkvist fel när hon säger till Nordnytt att "det är en rättighet att ha ett arbete." Någon sådan rättighet finns inte. Däremot har alla en skyldighet att försöka försörja sig genom arbete. Och att förbereda sig för den dag då man står utan.