LEDARE: Ledare: Plus blir till minus

I politiken har det tillfälliga en tendens att bli permanent. Tillfälliga skatter för att värna statsfinanserna i svåra tider överlever ofta efter att snåla finansministrar fått smak för dem. Bidragshöjningar som införs tillfälligt är svåra att sedan ta bort igen, då mottagarna raskt anpassar sig till de nya, högre nivåerna. För att motverka finanskrisens och lågkonjunkturens effekter på kommunernas ekonomi införde regeringen ett tillfälligt stöd på 17 miljarder kronor. När den kommunala ekonomin nu visar sig utvecklas bättre än väntat, gör finansminister Anders Borg (M) bedömningen att inga mer tillfälliga stöd behövs för närvarande. Mer pengar än förut blir det ändå, eftersom regeringen från 2011 höjer det permanenta statsbidraget med fem miljarder. Men är kommunsektorn nöjd för det? Nej, naturligtvis inte. Plus fem miljarder ses i stället som minus 12 miljarder. Mats Kinwall, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting, säger till Sveriges televisions Rapport att beskedet är "ett hårt slag". Oppositionen är också missnöjd. I Sveriges radios program P1-morgon fortsätter det socialdemokratiska kommunalrådet i Södertälje, Anders Lago, att rapa upp de rödgrönas sura uppstötningar om att regeringen skär ned på den kommunala välfärden. Helt felaktigt. Den kommunala sysselsättningen har förvisso sjunkit, men det beror delvis på att viss verksamhet tagits över av privata aktörer och att friår och plusjobb avskaffats. Och att kommunernas ekonomi i övrigt skulle stå helt opåverkad av en historiskt allvarlig finanskris är att begära väl mycket. Det är precis vad kommunsektorn (alltid) gör. Trots att sektorn fått ett tillskott på totalt 38 miljarder kronor från regeringen sedan 2006, påstår Anders Lago på sedvanligt rödgrönt vis, att regeringen väljer att sänka skatter och därmed sänker kommunerna. Man undrar vilka skatter som avses. Jobbskatteavdraget leder inte till att kommunernas skatteinkomster blir lägre. Förändringen av fastighetsskatten till en kommunal fastighetsavgift har gett kommunerna en ytterligare inkomstkälla. Och den avskaffade förmögenhetsskatt som drev hundratals miljarder i riskkapital ut ur landet var knappast bra för kommunerna heller. Regeringens sänkningar av arbetsgivaravgifter har därtill minskat kommunernas personalkostnader med flera miljarder. Men missnöjet består ändå. Den kommunsektor som annars ofta hävdar sin rätt till självstyre har samtidigt uppenbarligen ingenting alls emot att binda upp sig i ett bidragsberoende av staten. Det visar både det ekonomiskt och politiskt vanskliga i att ge efter för den ständigt klagande kommunopinionen. Mycket kommer alltid att vilja ha ännu mer. Och oavsett vad kommunerna får kommer missnöjet med staten att förbli konstant över alla konjunkturer.

Ledare: Ledare: Plus blir till minus