Landstingsstyrelsens sista möte för året bjöd på jullunch. Styrelsen fick sig även serverat en enkätundersökning vars resultat måste ha lämnat en bitter eftersmak hos ledamöterna.
Bland 30.000 tillfrågade i Norrland svarade sju av tio att de hade förtroende för sjukvården. Men endast två av tio visade samma uppskattning för landstingspolitikerna.
Sjukvårdspartisten Johnny Åström verkade förvånad över kontrasten mellan resultatet för landstinget respektive sjukvården. Men undersökningen visar att de medborgare som svarat på enkäten har tolkat verkligheten rätt. Sjukvården klarar sitt uppdrag hyfsat väl trots landstingspolitikernas insatser - inte tack vare dem.
Den synen delas naturligtvis inte av politikerna själva. Flera avslöjade under mötet en syn på sjukvårdspersonalen som opålitlig och problemskapande.
- Professionens uppgift är att göra som vi säger, sade Kenneth Backgård (NS) apropå de diskussioner som uppstått sedan en läkare utryckt åsikter om att flytta verksamhet från Kirunas sjukhus.
Hans Swedell (M) ansåg att informationen som förs ut bör "kvalitetssäkras" innan den lyfts fram i den öppna dialog om sjukvården som är tänkt att pågå mellan personal, politiker och patienter - och att personalen bör se till att ha "politiken i ryggen" innan utspel görs, för att inte skapa obefogad oro hos norrbottningarna.
Jens Sundström (FP) var i sin tur orolig för att "professionen obstruerar" och inte använder de resurser som politikerna ger dem.
Landstingsdirektören Elisabeth Holmgren gjorde en bra invändande poäng med att vårdpersonalen först och främst måste se till att vården bedrivs effektivt, säkert och med bästa möjliga kvalitet - det är inte förhandlingsbart.
Tyvärr kan man inte räkna med att politikerna tar till sig poängen. Synen på läkare som vilka offentliga tjänstemän som helst, vilka bara har att lyda politikernas order, är utbredd i landstingsvärlden och återfinns även inom delar av läkarkåren. Professionen bör här snarare bli bättre på att stå på sig och hävda sin sakkunskap och plikt att sätta patienten först.
Det utesluter inte att landstinget i vissa fall behöver styras hårdare uppifrån. I en revisionsrapport som också stod på menyn denna dag kritiseras landstinget för att "det finns brister avseende den interna kontrollen och efterlevnaden av landstingets interna regler" för hur upphandling ska gå till.
Även här gäller dock att tjänstemän i landstinget måste våga stå på sig när politikerna klåfingrigt försöker gå in och peta för mycket. Tvättsåpan visar hur illa det kan gå när en upphandling politiseras.
Intressant i det sammanhanget är att revisionsrapporten nämner - och kritiserar - att advokattjänster för fyra miljoner direktupphandlats; hade tvättfrågan skötts bättre hade mycket pengar kunnat sparas in på onödiga rättsliga turer.
Sådant slöseri skapar inte förtroende.