LEDARE: Ledare: Person eller politik

Även om Kent Ögren ofta har fel är det inget fel på den politiska viljan hos landstingsrådet. Trilskande kommunalråd och upprörd opposition är inget hinder när han väl har bestämt sig. Då kan till och med den interna partifreden offras. När landstingsfullmäktige sammanträdde i går var tre av Kent Ögrens socialdemokratiska partikamrater inte på plats. De känner sig åsidosatta, överkörda, utfrusna. "Det här trodde jag bara kunde ske i icke-demokratiska stater", sade en av de tre; Jörgen Lövgren från Kiruna, i ett inslag i Nordnytt tidigare i veckan. Han har synpunkter på Kent Ögren och hans ledarskap. Det är det många som har. Jörgen Lövgren vill gärna se honom utbytt. Det är det många som vill. Vilket inte innebär att de tre rebelliska landstingsledamöterna har rätt i sak. Jörgen Lövgren kämpar exempelvis för mer specialistvård till Kiruna sjukhus, lika mycket en kamp mot verkligheten som mot landstingsledningen. Tyvärr försvinner ofta sakfrågorna på detta sätt i skuggan av Kent Ögrens olika manövrar. Debatten om den kommande skattehöjningen vid årsskiftet, på 98 öre, förvandlades precis som många gånger förut till en strid om återremisser,
eventuella extrainsatta fullmäktigemöten och olika taktiker för majoriteten och oppositionen att sätta käppar i hjulet för varandra. Kanske är det precis så här Kent Ögren vill ha det. Även om han får betala ett
högt pris slipper han med allt fokus på sin person samtidigt att ta strid i sakfrågan. Exempelvis hur en skattehöjning på längre sikt ska kunna få ordning på länets sjukvårdsstruktur. Eller hur feltajmat det är med högre skatt när lågkonjunkturen står för dörren. Upprördheten över Kent Ögrens arrogans gör att oppositionen ofta ryggmärgsreagerar med att vara emot allt som landstingsrådet är för. En naturlig reaktion, men resultatet blir inte särskilt konstruktivt - eller borgerligt. Exempelvis försöker de borgerliga regionmotståndarna skrämmas med att en storregion kan innebära färre landstingsbyråkrater. Oppositionspartierna borde försöka samla sig och inte låta sig provoceras. Bli mer konstruktiva och mindre reaktiva. De måste också börja visa större politiskt mod. Strukturen på länets sjukvård måste ses över. Det duger inte att bara säga att man vill lyssna på facket eller på folket. Regionfrågan är ett annat problem. Att fokusera mycket på den är frestande för oppositionen. Norrbottningarna verkar inte vara särskilt intresserade av en region norr. Men intresset för frågan kan helt försvinna om en storregion till slut ändå baxas igenom. Då riskerar löftet från sjukvårdspartiet, moderaterna och folkpartiet; att riva upp en eventuell region vid en valseger, att bli ett sänke i stället för en valvinnare 2010.

Ledare: Ledare: Person eller politik