Ledare: Pengar till äventyrs

KOMMUNAL SJUNKBOMB. Ska pengarna gå till äventyrsbad eller äldrevård?

KOMMUNAL SJUNKBOMB. Ska pengarna gå till äventyrsbad eller äldrevård?

Foto: AP Photo

Politik2012-02-06 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

"På Nordpoolen gäller två saker; att njuta och ha roligt. Precis som det ska vara i paradiset, eller hur?"

På hemsidan marknadsförs det kommunala äventyrsbadet Nordpoolen i Boden som paradiset på jorden.

Och visst är det kul att åka vattenrutschkana och bada bubbelpool och ångbastu. Det tycker jag med. Men Bodens kommun badar ju inte direkt i pengar.

Sanningen är att Nordpoolen år efter år lockar alldeles för få besökare.

Det betyder att bodensare på besök inte bara betalar entréavgiften på 85 kronor, de - och alla andra skattebetalare i Boden - tvingas även skjuta till mellan tio och elva miljoner kronor om året för att täcka Nordpoolens förluster.

Detta samtidigt som kommunens övriga verksamheter tvingas skära ner.

Men smakar det så kostar det. Boden är dessvärre inte ensam om att prioritera vattenrutschkanor framför äldrevård.

Förra veckan kom en ny rapport från tankesmedjan Timbro om kostnaden för kommunala äventyrsbad. Rapporten, som heter "Badhusboom! Slarv och slöseri när kommunerna bygger nytt för miljarder", borde vara obligatorisk läsning för alla kommunpolitiker.

I rapporten granskas nio badhusprojekt i Ystad, Malmö, Landskrona, Ängelholm, Varberg, Linköping, Kumla, Eskilstuna och Enköping. Det är inte några skräckexempel i stil med Himlabadet i Sundsvall, som till slut blev dubbelt så dyrt som planerat.

Snarare handlar Timbros granskning om genomsnittliga exempel på äventyrsbad hämtade från hyfsat välmående kommuner i Syd- och Mellansverige.

Men som vanligt när rationella ekonomiska beräkningar blandas samman med diffusa politiska ambitioner om att "sätta kommunen på kartan", så är det skattebetalarna som hamnar i kläm.

Samtliga granskade exempel visar nämligen att utgifterna stigit kraftigt, både vad gäller bygg- och driftskostnad, efter att besluten klubbats igenom i kommunfullmäktige.

Apropå stigande utgifter så kom förresten beskedet i fredags att Pontus Arena i Luleå blir 47 miljoner kronor dyrare än planerat.

När kommunfullmäktige klubbade beslutet stod det 133 miljoner på notan.

Efter att någon kommit på att taket måste vara starkt nog att tåla snö (tänka sig, snö i Norrbotten!) kommer slutkostnaden för Pontus Arena i stället att landa på 180 miljoner.

Ooops!

"Vissa saker har vi påverkat själva, vi vill se mer långsiktigt på detta", sa Lenita Ericson (S), ordförande i tekniska nämnden till Kuriren.

47 miljoner mer än beslutat. Det är inte kaffepengar vi pratar om.

Särskilt inte för en kommun som ignorerat överskottsmålet på två procent, och i stället godkänt en budget som i kronor räknat landat på ett överskott på blygsamma 1,5 miljon kronor.

Det spelar ingen roll om det handlar om äventyrsbad, multiarenor eller andra kommunala skrytbyggen. "Investeringarna" påverkar den kommunala ekonomin, och man kunde önska att politikerna var mindre angelägna om att spendera andras pengar på saker som ligger utanför den kommunala kärnverksamheten.

Timbros rapport visar nämligen att risken är stor att det slutar med ett magplask.