LEDARE: Ledare: Pengar är inte allt

Det blev ingen större uppslutning när Lärarförbundet demonstrerade utanför stadshuset i Luleå. Bara ett 60-tal personer trotsade på måndagskvällen kylan, för att protestera mot de besparingar som kommunens skolbyråkrater föreslagit och lyssna till Lärarförbundets lokala ordförande Ewa-May Hedenström. Kanske stannade Luleåborna hemma för att de ändå visste vad som skulle sägas. Lärarförbundets budskap var det gamla vanliga, mer pengar till skolan. Man nämnde också ordet prioriteringar. Och att Luleå kommun borde koncentrera sig mer på att göra sig av med lokaler i stället för lärare råder ingen tvekan om. Samtidigt måste alla delar av verksamheten ses över och anpassas till att eleverna blir färre. Men bara för att budgeten krymper i omfång ska inte skolan i Luleå behöva hamna i någon kris. Oron för skolan borde överhuvudtaget mindre gälla mängden resurser och mer vad de används till. När Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i går lade fram sin rapport Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2008, var det just detta som VD Håkan Sörman pekade på: de kommuner vars skolor når goda resultat har inte alltid de högsta kostnaderna. "Det tycks i stället vara skolledningens och lärarens kompetens och engagemang som bäst kan förbättra skolans resultat", sade Håkan Sörman. Han får en hel del stöd i internationella undersökningar. I en rapport som OECD gav ut 2006 påpekas dels att lägre kostnader per elev inte behöver innebära sämre skolresultat, dels att det inte finns något enkelt samband mellan lärartäthet och bra prestationer för elevernas del. Mycket annat spelar in, som hur undervisningen organiseras och vilken tid andra arbetsuppgifter än undervisning tar i anspråk för lärarens del. Alltså vad man gör, inte bara med hur mycket pengar det görs. Att Sverige skulle kunna göra betydligt mer för sina skolpengar visas i en rapport från Europeiska centralbanken, där effektiviteten i offentlig sektor i EU-länderna mätts. Av 23 EU-länder hamnar Sverige näst sist när det gäller effektiviteten i sin skolsektor. Att de inte får tillräcklig valuta för sina skattepengar kan vara en förklaring till svenskarnas missnöje med skolan. Skattebetalarnas förening har sammanställt EU-statistik om medborgarnas syn på den offentliga servicens kvalitet. På området utbildning hamnar Sverige sist av 21 jämförda länder. För Luleås del visar SKL:s rapport att kommunen överlag hamnar runt snittet för de olika faktorer som jämförs, även när det gäller kostnaden per elev. Vill man förbättra sin position ska man alltså lyssna mindre på de mest högröstade i svensk skoldebatt, fackförbunden, som alltför länge talat alltför mycket om storleken på penningpåsen, och i stället börja fundera på vad man egentligen gör med pengarna i skolan.

Ledare: Ledare: Pengar är inte allt

Bara för att budgeten krymper i omfång ska inte skolan i Luleå behöva hamna i någon kris.