LEDARE: Ledare: Orättvis sortering

Vi talar mycket, och varmt, om rättvisa i Sverige. Det är ett område där vi tror oss vara väldigt bra, kanske bäst. Men självbilden får sig då och då en rejäl törn. Vi är bra på att uppröras över olikheter - vilka vi ofta väljer att kalla orättvisor - när det gäller ekonomiska favörer som staten delar ut till olika grupper. Men när saken rör den enskildes rätt gentemot det allmänna och olika gruppintressen, står det sämre till med det svenska rättvisepatoset. Individen har alltför få försvarare i Sverige. Därför var det ett utmärkt initiativ när förre MUF-ordföranden Gunnar Strömmer 2002 drog i gång Centrum för rättvisa, en ideell stiftelse, vilken gjort det till sin uppgift att ta strid för den enskildes grundläggande fri- och rättigheter och rätt till likabehandling inför lagen. Man har redan vunnit uppmärksammade segrar. I ett fall fick man Högsta domstolen att underkänna Uppsala universitets inkvotering av studenter med
utländsk bakgrund till juristprogrammet, i ett annat fall fick Karlstads universitet på tafsen för att man kvoterade in män på sitt sjuksköterskeprogram. I en ny rapport ger sig centrumet återigen i kast med diskrimineringen inom högskolan. Man har gjort en kartläggning av antagningen till utbildningsprogram vid Sveriges 36 största högskolor och universitet de senaste två åren, och funnit nästan 8.000 fall av könsdiskriminering. Självklart tillhör de flesta fallen de största universiteten med de populäraste utbildningarna, men även Luleå tekniska universitet har hamnat i rullorna, med 16 fall av diskriminering enligt rapporten. Diskrimineringen sker genom så kallad positiv särbehandling av underrepresenterat kön vid lika meriter. Regeln innebär att när två personer konkurrerar om en utbildningsplats och har samma betygspoäng, så går platsen till den person vars kön befinner sig i minoritet i antagningsgruppen. Vilket i praktiken innebär att det nästan uteslutande är kvinnor som drabbas, eftersom de är i majoritet bland dem som söker vidare till högskolan. Centrum för rättvisa hävdar att urvalsreglerna strider både mot likabehandlings-lagen och mot EU:s förbud mot diskriminering. Men oavsett om reglerna är olagliga eller inte är de uppenbart orättvisa. Det har pratats mycket om hur flickor missgynnas och glöms bort i klassrummen. Men de som trots detta kämpar ihop höga betyg för att komma in på en drömutbildning, sorteras alltså sedan bort på mållinjen med ursäkten: "Tyvärr. Fel kön". Är det så vi belönar studieflitiga ungdomar i Sverige? Förhoppningsvis får problemet nu den uppmärksamhet det förtjänar genom att saken görs till kvinnosak. Det brukar hjälpa. Det var väl knappast den här situationen som feminister och jämställdhetsivrare ville uppnå?

Ledare: Ledare: Orättvis sortering

I Sverige missgynnas många studieflitiga flickor vid antagning till högskolan, på grund av att de har "fel" kön. Var det verkligen så här anhängarna av positiv särbehandling ville ha det?