Till helgen håller moderaterna framtidskonvent. Nya moderaterna ska bli ännu nyare. Förslag om hur kommer från fem arbetsgrupper, inom områdena miljö, kommunpolitik, sjukvård, integration och slutligen jobb, välfärd och kunskap. Företrädare för integrationsgruppen har redan gått ut och presenterat några förslag till integrationspolitisk förnyelse inför framtidskonventet. Och det här är en framtidsfråga. Moderaterna Elisabeth Svantesson och Tomas Tobé redogör på DN Debatt för en skrämmande situation på vissa håll i Sverige. Statistik visar att över hundra stadsdelsområden har en sysselsättningsnivå som ligger under 50 procent, att jämföra med snittet på 76,7 procent. Siffrorna för brottslighet, socialbidragstagande och förtidspensionering ligger desto högre. "Utanförskapsområden har tillåtits växa fram i Sverige genom en passiviserande politik som svikit människor och skapat vanmakt", skriver de båda moderaterna. Och påpekar att nästan alla av problemområdena styrdes av socialdemokrater 2002-2006. Men Elisabeth Svantesson och Tomas Tobé väjer inte för självkritik. Alliansen måste leverera mer, anser de. De föreslår ett "nystartsprogram" med särskilda satsningar i områden med särskilt stora problem: bland annat slopad arbetsgivaravgift för företag som etablerar sig i dessa "utanförskapsområden", och ökade krav på att aktivt söka arbete även på annan ort för att få socialbidrag. Ett ytterligare förslag är ett slags kontrakt med Sverige. Ett kontrakt av
vilket den nyanlände invandrarens olika rättigheter och skyldigheter ska framgå. Förslagsställarna är inte helt fel ute. Men även om nystartsprogram låter klatschigt borde det egentligen inte behövas något särskilt program, eller ett särskilt kontrakt. Alla som invandrar till Sverige måste självklart ställa upp på det samhällskontrakt som finns outtalat i det svenska samhället, om vilka regler som gäller här. Vad fler med invandrarbakgrund behöver är inte ett kontrakt utan mer kontakt med det Sverige som ligger utanför bostadsområdet. Den stängda dörren till arbetsmarknaden - en grundorsak till utanförskapet - måste tas itu med. Då räcker det inte att få de arbetssökande att banka lite hårdare på dörren. Eller att glänta lite på den genom riktade sänkningar av arbetsgivaravgifter. De problem som människor på platser med djupt utanförskap har är desamma
som övriga svenskar - fast värre. De hinder de möter drabbar även ungdomar, nyexaminerade, de som byter karriär. För att dörren ska öppnas helt måste greppet bli bredare. Mer individuell lönesättning, flexiblare anställningsvillkor, lägre skatter och avgifter. Inte bara för vissa företag och arbetssökande utan för alla.
Det blir en utmaning. Men som m-debattörerna skriver har Sverige inte råd att vänta.
