Ledare: Olika syn på hållbart

VÅGAR SATSA. Annika Eriksson (MP) och Karl Petersen (S) har investeringsviljan i behåll.

VÅGAR SATSA. Annika Eriksson (MP) och Karl Petersen (S) har investeringsviljan i behåll.

Foto: ROLAND S LUNDSTRÖM

Politik2010-06-07 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
I torsdags lade den borgerliga Luleåalliansen tillsammans med Sjukvårdspartiet fram en blå budget "för välfärden". I fredags kontrade Socialdemokraterna och Miljöpartiet med en rödgrön budget "för hållbar utveckling". En viktig skillnad är hur blocken väljer att rikta sina satsningar. Luleåalliansen och Sjukvårdspartiet ökar anslagen till skolan med runt 40 miljoner per år, fyra gånger så mycket som de rödgröna. Kommunalrådet Karl Petersen (S) skulle å sin sida också gärna ge mer till skolan, men några sådana pengar finns inte, menar han. Däremot finns det gott om pengar till annat. Gruppledaren Annika Eriksson (MP) gläds åt den planerade biogasanläggningen, ett pilotprojekt för att ytterligare subventionera kollektivtrafikresandet, och en satsning på skolmaten. Karl Petersen gläds åt nya investeringar, i Pontus Arena, ett utomhusbad i Råneå, med mera. Det knyter an till en annan viktig skillnad mellan blocken: Synen på huruvida det är viktigt med en långsiktigt hållbar ekonomi. Medan de borgerliga håller sig till en investeringsnivå på tio procent för att uppnå kommunens mål på två procents plusresultat som andel av skatteintäkter och statsbidrag, brassar de rödgröna på. I den blå budgeten skapas visserligen en del - men långtifrån allt - av överskottet, genom att pengar tas från de kommunala bolagen till driften av kommunal verksamhet, en diskutabel budgetmanöver. Men den stora skillnaden ligger i investeringarna. Karl Petersen är mycket orolig för kommunernas ekonomiska situation. - Det kan inte fortsätta så här, säger han. Slutar inte statsbidragen att "urholkas" väntar skattehöjningar på sikt. Men trots det jobbiga läget är det enligt kommunalrådet viktigt att våga satsa också, annars blir det bara en massa nedskärningar och tråkigheter. Därför hålls ambitionerna att investera uppe. Den genomsnittliga nettoinvesteringsnivån under planperioden 2011-2013 hamnar på 16 procent som andel av skatter och statsbidrag, sex procentenheter högre än kommunens uppsatta mål på tio procent. Karl Petersens och Socialdemokraternas investeringsiver har inte mildras av fallet i konjunkturen. "Räntekostnaden ökar kraftigt på grund av den upplåning som måste göras under åren 2010-2013 som en konsekvens av den omfattande investeringsverksamheten", konstateras i det beredningsförslag till plan och budget som de rödgröna utgår från. Några överskott i enlighet med målen blir det därmed inte för S och MP, 2013 är resultatet nere på noll i deras budgetplan. Till sist skiljer det även åt i synen på valfrihet och mångfald. Borgerligheten och Sjukvårdspartiet vill tillämpa lagen om valfrihetssystem inom äldreomsorgen så att brukarna får fler leverantörer att välja mellan. Några sådana planer har inte de rödgröna. Frågan är om en dylik förmyndarmentalitet håller år 2010.