Det grekiska dramat fortsätter med oförminskad intensitet. Parlamentsvalet i söndags rätade inte ut några frågetecken utan orsakade än fler. Läget är akut. De partier som stod bakom överenskommelsen med eurozonen och internationella valutafonden, IMF, straffades av den grekiska valmanskåren. Det konservativa Ny demokrati och det socialdemokratiska Pasok fick tillsammans bara 32 procent av rösterna medan partier som vill riva upp överenskommelserna med eurozonen och IMF gick segrande ur valet.
Den tyska förbundskanslern Angela Merkel står dock fast vid vad som överenskommits när hon säger: "Båda sidor i en förhandling måste hålla sina löften."
Ja, så är det även om det svider i skinnet, vilket besparingarna gör för den grekiska befolkningen. Men det är ju inte Tyskland eller något annat land som försatt Grekland i den här situationen. Lever man över sina tillgångar, spenderar man mer pengar än man har och lånar till utgifterna, då får grekerna också ta konsekvenserna av sitt leverne. Det är ju inte meningen att de tyska skattebetalarna till exempel ska betala för grekernas överkonsumtion, speciellt inte när den grekiska skattemoralen är så låg och där den svarta och korrupta marknaden fått i princip fritt spelrum.
Visst, det är de tidigare regeringarna, både Ny demokrati och Pasok, som varit med om att skapa den här situationen, men med de grekiska väljarnas medverkan. Det är ju väljarna som lagt sina röster på de här partierna och accepterat de löften som de förmedlat.
Det går inte att svära sig fri från ansvar i den här situationen.
Nu straffas de partier som gjort upp med eurozonen och IMF om nödvändiga besparingar. Väljarna har röstat emot dem - men vad har de röstat för? Jo, ett nytt kaos. Parlamentet kommer nu att hysa en rad extrema partier från den yttersta vänstern till yttersta högern. Ett nynazistiskt parti fick exempelvis sju procent av rösterna och tar plats i parlamentet. Det är drygt 60 år sedan som Grekland ockuperades och led under nazisterna. Det verkar ju totalt knasigt. Vi fruktar att det är minoritetsgrupper som invandrare som drabbas värst i en tid av nedskärningar, att folk ser dem som grundproblemet. Varför skylla problemet på andra när det grekiska folket tillsammans har ansvar för det som hänt?
Ny demokrati misslyckades att skapa en grund för en ny regering. Presidenten utsåg då det vänsterinriktade Syriza, som kom två i valet, att försöka bilda regering. Partiledaren Alexis Tsipras gick till val på en omförhandling av avtalen med eurozonen och IMF, och plötsligt säger alla partier i parlamentet samma sak.
Men det är ju totalt omöjligt. Det skulle ge fel signaler till andra krisländer som Portugal, Spanien och Italien och bli ohållbart i längden. Fel signaler ger också den nye franske presidenten Francois Hollande som i valet lovade höjda minimilöner, fler offentliganställda och sänkt pensionsålder. Frankrike lever också farligt nära gränsen för ekonomisk kollaps eftersom statsskulden uppgår till 90 procent av BNP.
Ingen ska smita undan sitt ansvar. Inte grekerna, inte fransmännen, italienarna, spanjorerna, portugiserna, irländarna eller andra.
Får inte grekerna en ny regering inom tio dagar blir det nyval. I juni måste Grekland lägga fram ett nytt åtstramningspaket på 11 miljarder euro. Om det inte sker fryses nästa utbetalning av nödlånen in. Och då finns det inga pengar till löner för statliga anställda eller pensioner.
Är det något som grekerna vill ha? Naturligtvis inte. Men valresultatet andades den inställningen, tyvärr.