Ledare: Nya vänsterpartiet?

Låter väljarna sig luras av partiets förändrade framtoning, om politikens innehåll förblir detsamma?

POSITIV. Lars Ohly (v) hoppas kunna förändra människors negativa bild av hans parti.

POSITIV. Lars Ohly (v) hoppas kunna förändra människors negativa bild av hans parti.

Foto: Drago Prvulovic

Politik2008-06-07 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Nu hålls det kongress i Norrköping. Vänsterpartiet samlas i dagarna tre för att bland annat anta ett "positionsuttalande" om partiets nya roll, och arbetet fram till nästa riksdagsval 2010. "Förändring" är mottot. Vänsterpartiets kongresser brukar vara ganska tuffa tillställningar - politiskt. För den som saknat ideologiska diskussioner i den politiska debatten har ett besök varit att rekommendera. Grundläggande begreppsdefinitioner, teori och samhällsanalys spelar fortfarande stor roll inom vänsterpartiet, och motsättningarna mellan olika åsiktsinriktningar brukar vara känsloladdade och hårda. Partiet har på senare tid framstått som mer enat. De flesta röster som höjts för förnyelse och verklighetsanpassning har tystnat. Men trots mer enighet har partiet uppenbara svårigheter att finna sin plats i det politiska landskapet. Ekonomisk populism har blivit en av de huvudsakliga beståndsdelarna i partiets inriktning under Lars Ohlys styre. Den skuggbudget som vänsterpartiet lade fram i april präglades av brist på verklighetsförankring. Exempel på detta finns även bland motionerna till årets kongress. En av motionärerna vill förbjuda försäljning av stadsjeepar, en annan bensinbilar överhuvudtaget. En tredje föreslår "gratis sjukvård, inklusive medicin, gratis kollektivtrafik och gratis barnomsorg". Denna vänsterpopulism har emellertid inte varit populär. Trots att vänsterpartiet vill vara massornas parti har man varit synnerligen dålig på att sätta sig in i vad väljarna tycker och hur vanligt folk tänker. Vänsterpartiet har rutschat utför rejält sedan glansdagarna 1998. Från 12 procent i det årets riksdagsval, till 5,9 procent i valet 2006. Runt denna siffra rör man sig idag i opinionsmätningarna. Snart tjugo år efter Berlinmurens fall brottas vänsterpartiet dessutom fortfarande med arvet från sitt kommunistiska förflutna. Av riksdagspartierna är vänstern det enda som om och om igen tvingas försäkra att man är demokratiskt. Det fortsatta marxistiska testuggandet har bidragit till partiets sovjetiska och elitistiska framtoning. Enligt partiledningens analys är det också bilden av partiet, inte politikens innehåll, som främst behöver förändras. I ledningens förslag till positionsuttalande skriver den: "Vänsterpartiet har inte lyckats formulera politiken på ett sätt som människor känner igen sig i. Många människor har haft en negativ bild av vänsterpartiet som hindrar dem från att ta till sig vårt budskap, aktivera sig i och rösta på vänsterpartiet. De enda som kan förändra den bilden är vi själva." Taktiken är alltså att framstå som ett nytt och mer verklighetsanpassat parti, trots att partiets politik säger någonting annat. Frågan är om väljarna verkligen låter sig luras.