De heliga kornas blod flyter i floder på Stockholms gator konstaterar The Economist, som nådde norrbottniska brevlådor under måndagen, i en 14 sidors specialrapport om förändringen i Skandinavien. Slutsatsen är sammanfattningsvis att Sverige är tillbaka.
Från 1960 till 1990 fördes i Sverige en ekonomisk politik som bitvis fick den nuvarande grekiska att se stabil ut. Sverige var luftslottet som sprängdes i början av 1990-talet. Idén om att beskatta och slösa var vid vägens ände. Sedan dess har Sverige varit ett av de länder i världen som snabbast reformeras och har hittat en väg som igen är värd att studera för andra länder.
Den viktigaste lärdomen från 1990-talet är att det inte går att leva på lånade pengar. Någon gång kommer verkligheten ikapp. Det var kortsiktigt möjligt att ha en låg arbetslöshet genom att låna och spendera, något tyvärr många länder runtom i Europa blir smärtsamt medvetna om.
The Economist konstaterar att de svenska offentliga utgifterna nådde 67 procent av BNP i början av 1990 talet. Desto mer staten spenderade desto fattigare blev Sverige. Landet rasade från en fjärdeplats i välståndsligan ner till en fjortonde. Vi är åter uppe på topp tio. Statens utgifter motsvarar 49 procent idag. Den svenska statens storlek börjar närma sig Storbritanniens och Frankrikes.
De två decennierna efter 1960-talet var sönderfallets decennier. Efter det blev det två decennier av återhämtning och återuppbyggnad. Nu har vi landat i möjligheten till en stabil ekonomi trots att resten av Europa är på väg i en expresshiss nedåt. Eller som Frankrikes arbetsmarknadsminister Michel Sapin uttryckte det i en radiointervju “Frankrike är totalt bankrutt" när han den 28 januari skulle förklara varför de nu behövde genomföra massiva besparingar.
Om en person hade hamnat i koma under 80-talet och vaknat upp idag hade nog chocken varit dödlig redan när denna konstaterade att det fanns mer än två kanaler i sjukhus tv:n. "Index of Economic Freedom" är Wall Street Journals och Heritage Foundations index över ekonomisk frihet i världen. Det har gjorts sedan 1995 och under den perioden har Sveriges ekonomiska frihet ökat, från plats 41 till plats 18. I år är vi första gången bland de tjugo friaste.
Alla politiska krafter verkar dock inte ha greppat konceptet om Sverige i takt med tiden. Socialdemokraternas ekonomipolitiske talesperson Magdalena Andersson är flickan som leker med elden när hon från och till flörtar med idén om att återgå till förra årtusendets beskatta och spendera politik. Hon kommer dock inte i närheten av vänsterpartiets klubb av män som hatar sunda statsfinanser.
Kortsiktigt hade givetvis arbetslösheten kunnat vara lägre. Utgifterna hade kunnat öka men på lång sikt hade bakslaget kommit och det hade kostat betydligt mer än vad det hade smakat. Värt att beakta är att vid årets slut beräknades antalet sysselsatta i åldrarna 15 till 74 år till 4.697.000 personer. Månaden innan alliansen tillträdde 2006 var antalet sysselsatta 4.444.000. Sysselsättningen har ökat med en kvarts miljon. Trots krisen.
Som The Economist konstaterar - skulle man kunna välja var i världen man ska födas är Skandinavien ett lätt val.