Det blir allt varmare och regnigare i Sverige. Och det går snabbt.
I söndags (24/6) berättade Dagens Nyheter om SMHI:s nya datamodeller som visar på en dramatisk förändring av klimatet under kommande årtionden.
"SMHI:s statistik visar att klimatet i Sverige har blivit både varmare och blötare. Det handlar om ungefär en grads uppvärmning jämfört med perioden 1961-1990, som klimatforskare för närvarande jämför med. Regnet har på många håll ökat med 10, 20 procent."
SMHI räknar med att medeltemperaturen i största delen av Sverige kommer att vara fem grader varmare i slutet av århundradet än vad den var 1971-2000.
Allra snabbast sker förändringen i de norra delarna av landet.
"Nederbörden skulle öka med 20 procent och i stora delar av Norrland med en tredjedel. Allra mest dramatisk blir förändringen längst upp i norra Sverige och Finland och vid Kolahalvön i nordvästra Ryssland. Där handlar det om sju, åtta graders uppvärmning, enligt detta scenario", skrev DN.
Datamodeller är trubbiga instrument. Och meteorologerna har haft fel förr, om man säger så.
Det finns olika teorier om vad som orsakar temperaturökningen. Men klimatförändringen äger rum. Det är fakta. Och inte någonstans sker uppvärmningen så snabbt som i Arktis.
Sedan 1951 har temperaturen på Grönland gått upp med 1,5 grader, jämfört med 0,7 grader i hela världen. Och forskare pekar nu på att Arktis kan vara helt isfritt om somrarna inom 30 år.
Sveriges geografiska läge gör att vi direkt påverkas av vad som händer i Arktis. Och allra mest och snabbast påverkas Norrbotten.
Mer nederbörd ökar risken för översvämningar längs vattendrag och sjöar. Ekologin förändras liksom förutsättningarna för rennäring och turism. Men ett varmare klimat flyttar också odlingsgränser norrut och ökar elproduktionen vid vattenkraftverken. Hur väl förberett är samhället på detta?
Som den här ledarsidan har betonat flera gånger tidigare genomgår Arktis inte bara snabba klimatmässiga förändringar utan även politiska och ekonomiska. Smältande isar ger nya förutsättningar för handel, sjöfart och utvinning av Arktis naturresurser som plötsligt blivit mer lättillgängliga.
Den amerikanska tidskriften The Economist hade förra veckan ett temanummer om Arktis. med rubriken "The Vanishing North" (den försvinnande Norden). Ett tecken så gott som något på att makthavarna riktar blickarna på regionen. Men man behöver inte bläddra i prestigefyllda amerikanska tidningar för att förstå att Arktis är viktigt.
Ryssland, Kanada och Danmark gör ingen hemlighet av att man gör anspråk på den geografiska Nordpolen. Finlands president Sauli Niinistö lyfte nyligen fram de arktiska affärsmöjligheterna som "Finlands nya Nokia". För Norge är Arktis rentav den viktigaste utrikespolitiska prioriteringen.
Nu är det på tiden att Arktis också får en större plats på den svenska politiska agendan.