Vindsnurrorna står stilla när det är kallt och de som bäst behövs. Det hindrar dock inte staten från att fortsätta sprida kraftverken för vinden.
Energimyndigheten har nu pekat ut hela 78 riksintresseområden för vindkraft i Norrbotten (varav två ligger ute till havs), berättade Kuriren på påskafton.
Det är inte vilka områden som helst. Bland de utpekade områdena finns Natura 2000-områden som Dundret, Ultevis fjällurskog, Udtja, Reivo, Vittjåkk-Akkanålke och utsjöbanken Marakallen i Bottenviken. Energimyndigheten planerar också att omvandla naturreservat, som Stor-Räbben i Piteå skärgård, Dubblabergen, Krutbergen, Hällberget och Rissavaara, till industriområden för vindkraft.
Både länsstyrelsen och kommunerna gör tummen ner. Naturskyddsföreningen markerar skarpt. "Om man föreslår olämpliga placeringar som hotar höga naturvärden så är det klart att det kan bli en strid om det", sa Lars Andersson, ordförande för Naturskydssföreningen i Norrbotten, till Kuriren.
Konstigt nog verkar Energimyndigheten tro att naturen inte kommer att påverkas av etableringarna. Det är förstås rent nys. Uppförandet av vindkraftverk kräver bland annat att att det grävs, sprängs, dras vägar och byggs gigantiska betongfundament. När konstruktionerna sedan väl är på plats är de till stor skada för friluftsliv och fåglar. Och allt detta i vår mest värdefulla natur.
Energimyndighetens förslag är naturligtvis goda nyheter för de vindkraftsbolag som hoppas kunna bygga lönande vindkraftverk på platser som tidigare bedömts som olämpliga. Samhällsekonomiskt innebär det dock en stor uppoffring eftersom vindkraftens eventuella lönsamhet är beroende av subventioner med skattemedel och elcertifikat.
Vindkraften är - bland politiker av alla färger - den mest älskade och omhuldade energikällan. Vindkraften är fortfarande bara en marginell energikälla. Den svenska utbyggnaden har dock gått mycket snabbt de senaste åren. 2006 producerade de svenska vindkraftverken cirka en terawattimme elektricitet. Under fjolåret producerade vindkraften mer än sju gånger så mycket.
Riksdagen har fastställt en planeringsram om 30 terawattimmar vindkraft till 2020. Energimyndighetens förslag till vindkraftsutbyggnad sträcker sig dock långt utanför antalet terawattimmar som ska komma från vindkraft. Om de föreslagna etableringarna i Sverige blir verklighet skulle de totalt ge 90 terawattimmar, alltså tre gånger så mycket som riksdagens planeringsram på 30 terawattimmar!
Förslaget är snurrigt.
Tunga experter som Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott har tidigare dömt ut vindkraftssatsningarna i Sverige som "meningslösa" och "obegripliga" (SvD Brännpunkt den 22/4 2012). Behovet av utbyggd vindkraft är också fortsatt lågt, åtminstone om syftet är att minska utsläppen av växthusgaser. Sveriges elproduktion som nästan uteslutande bygger på kärnkraft och vattenkraft är nämligen redan fossilfri.