- Jag ska ta i med hårdhandskarna och säger att här måste det till en rättning.
Det säger näringsminister Annie Lööf i en intervju i Dagens Nyheter efter de senaste dagarnas turbulens kring representationskulturen i Tillväxtverket - och nu senast hos Innova.
Var det musen som röt?
Det låter inte vare sig speciellt argt eller förtroendeingivande.
Näringsdepartementet har kallat till sig Tillväxtverkets generaldirektör, Christina Lugnet, för att hon ska få förklara sig. Men vad som framgått hittills kommer inte Annie Lööf att vara med på det mötet. Hon har lämnat över ansvaret till sin statssekreterare.
Det där med hårdhandskarna kan vi därför ta med en rejäl nypa salt.
Annie Lööf har inte blivit den kraft som Centern trodde när hon valdes till partiordförande efter Maud Olofsson för ett och ett halvt år sedan. Inte ens i partiets hjärtefrågor finns hon med i debatten och hon kommer alltid fem i tolv i olika frågor när de varit på agendan under en tid redan.
Och vad säger hon, egentligen? Vi tycker att det mest är en massa floskler utan tydlig inriktning på vad hon vill eller vad hon vill göra.
Det är nästan som om man längtar tillbaka till Maud Olofsson som dök upp som "gumman i lådan" i princip när och var som helst, alltid på bettet och med en energi och iver som kunnat dämma upp den stridaste vårflod i Norrlands inland.
Annie Lööf tassar på i alltför mjuka filttofflor.
Nu har hon kommit på en nygammal idé att ordna till ett nytt alliansmöte - den här gången i hennes egen trädgård i Maramö utanför Gnosjö, det vill säga, en upprepning av vad Maud Olofsson gjorde i Hökfors 2004. Om hon tror att det ska bli en vändning för hennes egen del så är hon ute i ogjort väder. Det behövs ett helt annat engagemang från hennes sida för att bli den motor som Centerpartiet så väl behöver. Opinionssiffrorna fortsätter vara dåliga.
Det blev aldrig någon Annie Lööf-effekt när hon valdes till partiordförande. Där kan hon jämföras med Västerpartiets Jonas Sjöstedt som också kämpar i motvind. Där är orsaken den rakt motsatta. Jonas Sjöstedt är för ivrig, för arg, för terrieraktig i sitt beteende. Det skrämmer väljarna.
Annie Lööf är heller inte den person som kan få Alliansen att överleva ett valnederlag i valet 2014.
Hennes företrädare, Maud Olofsson, har vid flera tillfällen sagt att ett valnederlag för Alliansen 2014 innebär också att Alliansens dagar är räknade.
Hon räknar i och med detta att Centern och Kristdemokraterna i första hand gör så dåligt val att de knappt kommer över brytgräsen på fyra procent.
Med andra ord, Annie Lööf - och Kristdemokraternas Göran Hägglund - kommer inte att kunna attrahera så många väljare att ett fortsatt Alliansdeltagande anses kunna fortgå.
Maud Olofsson ser problemen i partiet men det vore förment av henne att i det här läget gå ut och kritisera hennes efterträdare, Annie Lööf. Även om det vore nyttigt och bra för partiet.
Hela Alliansens framtid beror i stort på hur det går för småpartierna och att inte Moderaterna blir för dominerande.
Men skyll inte på Moderaternas dominans. Felen måste sökas i varje enskilt parti. Det är attraktionskraften i varje enskilt parti som också avgör hur starkt partiet blir i opinionen. Folkpartiet har profilerat sig i några frågor - skolan, försvaret och kärnkraften. Det ger partiet en tydligare profil än de två andra småpartierna.
Annie Lööf måste bli tydligare och stringentare och mer profilerande.
Om inte - då är partiordförandeposten i Centern snart ledig igen.