LEDARE: Ledare: Många vill ha mer

Lågkonjunktur innebär ingen nedgång i kraven på pengar. Tvärtom, i dåliga tider finns det knappt någon organisation som inte gör anspråk på att få ta del av andras inkomster. Det må sedan vara en bilindustri som söker stöd, ett landsting som höjer skatten med 98 öre - eller kommuner som ropar efter mer statsbidrag. I Norrbotten sjunger kommunalråd och landstingsråd i kör efter mer manna från staten. Länets två borgerliga kommunledare; Bodens Olle Lindström (M) och Övertorneås Linda Ylivainio (C), utmärker sig i sin återhållsamhet, men de röda råden är samstämmiga i sin kravsång. Ser man till landet i övrigt delas dock inte den kommunala kravligan upp i vänster och höger. Högst upp i toppen sitter Anders Knape, ordförande i intresseorganisationen Sveriges Kommuner och landsting, SKL. Han är moderat men går ändå i spetsen för äskanden om ökade statsbidrag. Hans utgångspunkt är att det nu ser så dystert ut att kommunerna måste få hjälp för att klara ekonomin och välfärden de närmaste åren. SKL:s prognoser blir bara mörkare för varje gång. De kommunala skatteintäkterna blir ytterligare fem miljarder lägre i år och uppemot 11 miljarder kronor lägre nästa år än vad som tidigare beräknats. Nu ska man komma ihåg att SKL är en intresseorganisation. Det ligger i deras uppdrag att anse att staten är för snål, oavsett konjunktur. Att tuffa tider för kommunerna står för dörren är det dock fler än SKL som förutspår. Men det innebär inte att det skulle vara rätt att nu börja ösa pengar över kommunerna. Kommunpolitikerna kan precis som övriga samhället se tillbaka på mycket goda år. Så utgångsläget är faktiskt gott. Eller borde i alla fall vara det. Landets kommuner har ju faktiskt olika sätt att definiera vad det innebär att "klara välfärden". De som sett om sitt hus och varit restriktiva med utgifter under de goda tiderna har också ett bättre utgångsläge nu. Andra får det värre. Politik är som bekant att prioritera. Då håller det inte att ropa på mer pengar från staten till "välfärden" och sedan lägga dem på annat; som simhallar, hockeyrinkar - eller basketarenor. I måndagens kommunfullmäktige i Luleå fattades med bred majoritet beslutet att till en kostnad på upp till 1,5 miljoner kronor utreda en eventuell investering i Pontus Arena. Logiken tycks vara att eftersom elithockeyn fått kommunens stöd så ska nu även elitbasketen få sitt. Conny Sundström (KD) var en ensam borgerlig röst emot förslaget. Han tycker att kommunen borde vara mer försiktig med investeringsplanerna i dessa dåliga tider. Det borde kommunen vara i alla tider. Men det är rätt att i lågkonjunktur så blir det ännu viktigare att prioritera den kommunala kärnverksamheten. Och dit hör inte elitidrott.

Ledare: Ledare: Många vill ha mer