När Stefan Löfven skyllde Sverigedemokraternas framgångar på att regeringen tillsammans med Miljöpartiet öppnat upp för arbetskraftsinvandring fick han utstå stark kritik. Från alla håll.
Löfven hade chansen att reparera skadan i SVT:s Agenda under söndagskvällen. Men tog han den? Inte då. När han fick möjlighet att utveckla resonemanget trasslade han tvärtom in sig i en rad märkliga formuleringar.
"Man gör det möjligt nu för arbetsgivare att ensidigt avgöra om man har behov av arbetskraft eller inte, det har lett till en situation där människor bor i källare, knappt får någon lön och misshandlas på svensk arbetsmarknad", sade Stefan Löfven.
Sedan december 2008 när det blev möjligt att arbetskraftsinvandra till Sverige, utan "arbetsmarknadsprövning" från Ams och utan fackets veto har andelen arbetskraftsinvandrare ökat från att utgöra 0,15 procent av arbetskraften till 0,36 procent. Majoriteten av dem bor inte på stampade jordgolv ...
Ett par uppmärksammade avslöjanden i media har visserligen visat att det finns enstaka samvetslösa företagare och privatpersoner som är beredda utnyttja invandrares underläge. Men det är verkligen inte hela bilden.
När OECD i december 2011 släppte en utvärdering om den svenska arbetskraftsinvandringen var bedömningen att reformen fungerat bra. Någon lönedumning hade inte skett. OECD-rapporten visade tvärtom att i de företag som anlitat arbetskraftinvandrare var lönerna för de inhemska arbetarna HÖGRE än genomsnittet.
Att döma ut de rådande reglerna för arbetskraftsinvandring till Sverige med argumentet att "folk bor i källare" är oseriöst. Den negativa inställningen till migrerande arbetskraft är dock typisk för den del av arbetarrörelsen som Stefan Löfven härstammar från.
LO gastade inte bara "go home!" åt lettiska byggarbetare i Vaxholm. Det var också LO och Socialdemokraterna som drev igenom stoppet för arbetskraftsinvandring i början av 1970-talet.
Fram till 1970-talet hade invandringen varit mycket ekonomiskt lönsam. Den kan bli det igen.
I Sverige saknar i dag mer än var tredje utlandsfödd arbete. Det tar i genomsnitt sju år för en nyanländ att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetskraftsinvandringen är inte problemet. Det bästa sättet att bekämpa rasism och främlingsfientlighet i Sverige är tvärtom att förknippa invandringen mer med arbete än bidrag.
Socialdemokraternas negativa inställning till arbetskraftsinvandring må vara osympatisk. Men partitaktiskt är den logisk - och det beror inte bara på att SD numer är det näst största partiet bland LO-anslutna.
Valet 2010 röstade bara 22 procent av dem som arbetar på Socialdemokraterna. Stödet bland arbetslösa låg däremot på 39 procent och bland dem som går på sjuk- eller aktivitetsersättning röstade 51 procent på S.
Ökad arbetskraftsinvandring leder alltså inte bara till att LO:s fruktar en högre konkurrens om jobben. Resursstarka invandrare, som arbetar och klarar sig finfint utan bidrag, riskerar också att krympa en viktig socialdemokratisk väljarbas.