Ungdomsarbetslösheten är, oberoende av konjunktur och regering, högre i Sverige än i andra jämförbara länder. Varenda opinionsmätning visar dessutom att det väljarna bryr sig om är skatter, välfärd och – mer än någonting annat – jobb.
Jobb, jobb, jobb. Det är det viktiga. Det är vad folk bryr sig om. Därför var det helt i sin ordning att statsminister Fredrik Reinfeldt (M) i Almedalen tog vid där han slutade förra året, med den så kallade "jobbpakten".
Reinfeldt lovade i fjol offentliga stöd och stimulanser om arbetsmarknadens parter nådde framgång i kampen mot ungdomsarbetslösheten. Trots visst motstånd från LO har förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare till viss del faktiskt varit lyckosamma. Inom exempelvis handeln, industrin och hotell- och restaurangbranschen har det slutits avtal om särskilda villkor för unga.
Ett antal trösklar till arbetsmarknaden har sänkts och det ska parterna ha all heder av. Nu tar regeringen sitt ansvar för överenskommelsen och både arbetsgivare och fack har anledning att känna sig nöjda.
Moderaterna presenterade i Almedalen en satsning på YA-jobb (yrkesintroduktionsanställningar), genom en kraftig lönesubvention och ett handledarstöd. Ungdomar mellan 15 och 24 ska därmed kunna kombinera arbete (med full avtalsenlig lön) och studier .
Moderaternas förslag innebär å ena sidan kraftigt sänkta kostnader för att anställa unga. Arbetsgivarens kostnad för att anställa en ungdom i handeln minskas från 21.000 kronor i månaden till knappt 9.000. 12.000 kronor är ingen liten rabatt för en enskild företagare som står och tvekar inför att anställa en ung person utan yrkeserfarenhet.
Statsbudgeten beräknas beräknas belastas med 400 miljoner kronor per 5.000 YA-jobb. Hur många YA-jobb som slutligen skapas bestäms av marknaden. Reinfeldt hoppas dock att satsningen inom några år skulle kunna omfatta 30.000 ungdomar.
Till glädje för facken omprövar regeringen dessutom de så kallade differentierade a-kasseavgifterna. Den differentierade a-kassan lanserades från början som ett viktigt instrument i regeringens jobbpolitik. Avgifterna till a-kassor med många arbetslösa medlemmar höjdes med motiveringen att det skulle stärka arbetslinjen. Det har dock efterhand blivit allt svårare för regeringen att försvara de stora skillnaderna i a-kasseavgifter. Löntagare har helt enkelt flyttat över till a-kassor med lägre avgifter.
Förändringen av a-kassan innebär att över 2,3 miljoner medlemmar nu får sänkt a-kasseavgift. För mer än 600.000 sänks avgiften med 150 kronor i månaden eller mer.
Den som har störst anledning att oroas över Fredrik Reinfeldts förslag är Stefan Löfven. YA-jobben har Löfven knappast råd att säga nej till. Slopad differentiering av a-kassan kan dessutom betraktas som publikfrieri mot en väljargrupp som normalt inte röstar på Moderaterna.
Mot Moderaternas jobbpakt står Socialdemokraternas skattehöjningar på 30 miljarder kronor riktade mot jobb och företagande. Det blir jobbigt för Löfven att förklara hur det skapar nya jobb.