Stegen till jobbet var nog betydligt lättare i går, för Northland-anställda liksom för alla anställda bland gruvföretagets leverantörer och entreprenörer.
Räddningsplanen röstades igenom i Oslo - med god majoritet. Nya ägare tar över. Gamla försvinner.
Expansionen inom gruv- och mineralnäringen betyder mycket för Sveriges och Norrbottens välstånd. För Pajala betyder gruvan allt. Att Northland Resources kan leva vidare är naturligtvis mycket glädjande. Kanske kan gruvan i Pajala dessutom bli en lönsam affär för de nya ägarna?
Både gruva och infrastruktur finns på plats. Brytningen är redan igång. I slutet av februari lämnade den första lasten med järnmalmskoncentrat från gruvan Kaunisvaara hamnen i Narvik.
Northland Resources står beredd att starta ett nytt gruvhål i Sahavaara. Man sneglar på sikt mot nya etableringar i Pellivuoma och finska Hannukainen. Den nya ägarkonstellationen borgar dessutom för välbehövlig stabilitet och långsiktighet.
"Äntligen kan man andas ut", utbrast Pajalas kommunalråd Kurt Wennberg (S), efter beskedet om gruvans räddning. Det är dock än så länge en from förhoppning.
Det mesta handlar fortfarande om framtiden. Förtroendet för vd Karl-Axel Waplan är kört i botten, skuldberget är enormt. Löner, räntor och leasingavtal kostar på. Priset på järnmalm är skakigt och går snabbt både uppåt och nedåt. Konkurshotet är visserligen avvärjt och rekonstruktionsplanen löper vidare, men det lär nog dröja innan Pajala och Northland kan andas ut ordentligt.
Många har förlorat betydande tillgångar på aktier och obligationer i Northland. Krisen i kan i värsta fall ge negativa efterverkningar för hela den svenska gruvbranschen. Det prospekteras efter mineraler som aldrig förr. Men det är många projekt som är i behov av kapital – mycket kapital – för att starta gruvdrift. Den som lånar ut pengar till svenska gruvsatsningar lär i framtiden tänka sig för både en och två gånger. Det är dyrt och komplicerat att starta nya gruvor och det kan ta lång tid innan man i bästa fall kan räkna hem en investering.
Om krisen i Northland trots allt kan föra något gott med sig så är det att Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Socialdemokraternas idéer om kraftigt höjda mineralavgifter och gruvskatter äntligen slopas. Att lägga ytterligare pålagor på företag som i dag uppenbart har det svårt vad gäller investeringsmöjligheter, framstår som en sällsynt dålig lösning.
Suget är fortsatt enormt efter mineraler och metaller, inte minst från Indien och Kina. De senaste årens svenska gruvboom beror dock inte bara på höga malmpriser på världsmarknaden, den är också en konsekvens av Sveriges liberala minerallagar.
I kanadensiska tankesmedjan Fraser Institute:s stora rankning av var i världen det är bäst för gruvbolag att verka – utifrån lagar, attityder, avgifter med mera – hamnade Sverige i år på en andra plats. Slå vakt om den positionen! Att mineralavgiften är låg betyder en hel del när vi konkurrerar med andra länder om jobb och investeringar.