LEDARE: Ledare: Legitimt med högre krav

Sveriges utbildningsminister har en favoritliknelse som han ofta återkommer till: Precis som det tar olika lång tid för människor att ta körkort, så har olika människor olika förutsättningar att på viss tid tillgodogöra sig vissa typer av kunskaper i skolan. Den socialdemokratiska ambitionen att försöka stöpa alla elever i samma form håller inte. För en person som Jan Björklund (FP), som gillar att resonera i körkortstermer i skolpolitiken, är det bara logiskt att nu lägga ett förslag om att införa en lärarlegitimation. I framtiden ska endast personer med rätt "leg" kunna tillsvidareanställas som lärare och sätta betyg. För att bli legitimerad krävs förutom lärarexamen ett års prövotid i yrket. Den som missköter sig kan få legitimationen indragen. Jan Björklund har gått hårt åt Socialdemokraternas skolpolitik, men har som utbildningsminister visat en väldigt socialliberal - läs nästintill socialdemokratisk - syn på statens förmåga att styra och rätta till, och en osviklig tilltro till formella åtgärder för att få ordning (!) på skolan. Talat om att lärarnas ställning och status måste återupprättas har han gjort, men i praktiken har hans förtroende för lärarna inte alltid visat sig vara jättehögt. Det är inte heller säkert att Sveriges lärarkår förtjänar högt förtroende. Frågan är dock om ett krav på lärarlegitimation är rätt sätt att komma åt detta. Anhängare av lärarlegitimation brukar jämföra med läkarna; ingen skulle ju vilja bli opererad av en obehörig vid kniven. Om det nya systemet säger också Jan Björklund: "Det kan närmast jämföras med läkarnas AT-tjänstgöring". Jämförelsen haltar något. Trots allt är det inte samma sak att operera och lära ut. Det finns människor som genom arbete och erfarenhet lyckats utveckla god pedagogisk förmåga utan lärarutbildning, och lärarexaminerade med lång tid i yrket som inte lyckats alls. Hög andel så kallat obehöriga lärare vid friskolor brukar nämnas som ett problem, men många friskolor presterar likväl bättre än kommunala. En legitimation är inte, lika lite som ett körkort, någon garanti för att innehavaren sedan gör vad denne ska och på ett bra sätt. Men i en situation där skolan länge lidit av för lågt ställda krav, för låga både för skoleleverna och för lärarstudenterna, är ändå en legitimation en idé värd att pröva - om den leder till högre krav. Tillsammans med den omläggning av lärarutbildningen som regeringen genomfört, skapar en prövotid för nya lärare med påföljande legitimering bättre förutsättningar att i alla fall få in fler lämpliga och kompetenta lärare i skolan. Att även personer med annan akademisk utbildning ska kunna ta steget över till läraryrket, via en kortare kompletterande utbildning, ger flexibilitet. Allt blir inte frid och fröjd med den senaste åtgärden från kravkungen Björklund - men någon nytta ska nog lärarlegitimationen kunna göra.

Ledare: Ledare: Legitimt med högre krav