Ledare: Lätta ankar

Regeringen måste röja upp och bygga nytt efter det förfall som socialdemokraterna lämnat efter sig på transportområdet.

SIKTA HÖGT. Jan Björklund (fp), Göran Hägglund (kd), Maud Olofsson (c) och Fredrik Reinfeldt (m) kan göra satsningar på infrastruktur till en röstvinnare.

SIKTA HÖGT. Jan Björklund (fp), Göran Hägglund (kd), Maud Olofsson (c) och Fredrik Reinfeldt (m) kan göra satsningar på infrastruktur till en röstvinnare.

Foto: ADAM IHSE/Scanpix

Politik2008-09-12 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
På plats i Göteborgs hamn lade alliansledarna på torsdagen fram ännu en ny budgetsatsning, denna gång för att förbättra trafikflödena i Sverige; lite skrytsamt kallad "den enskilt största satsningen på infrastruktur som någonsin gjorts i en budgetproposition". Närmare 8 miljarder pytsas nu ut i vad som benämns en "närtidssatsning" på infrastruktur de kommande två åren, medan de mer långsiktiga projekten presenteras först i och med den infrastrukturproposition som kommer om några veckor. Runtom i landet hörs nu besvikna suckar eller glädjerop, beroende på om man haft turen att se en del av de nya pengarna landa i just sin landsdel. Storstadsregionerna kapar åt sig en ansenlig del, drygt tre miljarder till både väg- och järnvägssatsningar, vilket är fullt rimligt eftersom trafikflödena är så stora där. Även andra delar av Sverige får dock pengar, för Norrbottens del ges en miljard till Haparandabanan. De pengarna kommer som en del av vad regeringen kallar en "kraftsamling" på järnväg, för att olika projekt ska kunna "fortsätta med oförändrad planeringshorisont". Några medel till Norrbottens eftersatta vägnät blir det dock inte - än. För infrastrukturpropositionen återstår som sagt - och där måste ambitionerna bli högre än så här. Utgångsläget är inte det bästa. Tidigare socialdemokratiska regeringars infrastrukturpolitik har präglats av förseningar och underfinanisering. Väg- och järnvägsnätet i Sverige är i vissa delar i uselt skick. Att alliansen nu kan sätta historiskt budgetrekord understryker bara än en gång att man från statens sida alltför länge gjort alltför lite för att utveckla och underhålla Sveriges infrastruktur. Men det får aldrig bli en ursäkt för regeringen att nu hålla emot eller bromsa. Som det uttrycks från regeringens sida är "ett väl fungerande transportsystem viktigt för Sveriges framtida möjligheter. Det behövs för människors möjlighet till rörlighet, näringslivets konkurrenskraft, väl fungerande arbetsmarknader i hela landet samt för fortsatt utveckling och tillväxt." Dessutom kan det bli en riktig röstvinnare att regeringen nu röjer upp och bygger nytt efter det förfall som socialdemokraterna lämnat efter sig. Att skapa goda kommunikationer och en väl fungerande infrastruktur hör till statens kärnuppgifter, och här har alliansen möjlighet att visa att den har förmågan att prioritera, och samtidigt skapa en stark kontrast till det rödgröna, bilfientliga block den annars alltför ofta apar efter. Då krävs ett fortsatt brett perspektiv, som sträcker sig utanför storstadsområdena. Satsningar måste göras, inte bara där det bor mest folk, utan även där transportsituationen är som sämst. Och småpotatis som 8 miljarder räcker inte. Det behövs kraftfullare kraftsamlingar än så för att ro det här i hamn.