Ledare: Låt inte rädslan segra

Stå upp för friheten. De fasansfulla terrordåden i Norge får inte leda till fler inskränkningar i den personliga integriteten. Foto: Matt Dunham/AP

Stå upp för friheten. De fasansfulla terrordåden i Norge får inte leda till fler inskränkningar i den personliga integriteten. Foto: Matt Dunham/AP

Foto: Matt Dunham

Politik2011-07-26 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

USA fick sin Patriot Act. I London sitter det snart kameror i vartenda gathörn. Och i Sverige tvingas vi dras med FRA-lagen.

För oss svenskar är det kanske ändå främst i flyplatskontrollerna vi blir påminda om paranoian som följde efter 11 september-attackerna.

Inga vassa föremål och bara små mängder vätskor i handbagaget. Fickorna ska tömmas. Laptopen ska ta plockas ur sitt fodral och läggas synlig på rullbandet. Jackan ska av. Liksom klockan, svångremmen och skorna.

Tio år efter att flygplanskaparna flög in i World Trade Center börjar lära oss allt det där. Ändå är det oftast något som piper när man passerar säkerhetskontrollen.

I efterspelet till 11 september-attackerna prioriterade västvärldens ledare övervakning och kontroll i stället för frihet och integritet. Det är fullt förståeligt. Attentaten i Norge visar dock att samhället aldrig kan försäkra sig mot enskilda vansinnesdåd.

Även om den misstänkte i förhör påstått att "det finns ytterligare två celler i vår organisation" pekar de flesta bedömningar pekar på att terrorattentatet i Oslo handlar om en ensam galnings verk. Den misstänkte 32-åringen är norrman och tillhör ingen känd terrorgruppering.

Det handlar om en tidigare ostraffad enstöring som i nio års tid låst in sig på en bondgård på den norska landsbygden för att pumpa i sig steroider, smida sjuka planer och tillverka en bomb av helt laglig konstgödsel. Hur fångar man egentligen in en sådan person på en radar?

I går hölls häktningsförhandlingar mot den 32-årige norrman som erkänt dåden. Han har sagt i förhör att han anser att han behövde göra det han gjorde för att rädda Norge och Västeuropa från kulturmarxismen och islamiseringen. Målet med attentatet ska enligt domaren ha varit att ge "en kraftig signal" till folket. Terroristen ville att Arbeiderpartiet skulle förlora så mycket som möjligt och dessutom strypa partiets fortsatta rekrytering.

I det 1.500 sidor långa manifest han spridit för omvärlden uttrycker han sitt hat mot vänsterpolitiker, islam och det öppna demokratiska samhället som helhet. Manifestet påstås vara en blandning av olika typer av extremism och fundamentalism och ska ha stora likheter med den skrift som Oklahomabombaren lämnade åt eftervärlden.

Norge har drabbats av en fullständigt ofattbar tragedi. 93 människor har mördats och minst 96 personer har skadats. De flesta barn och ungdomar som befann sig på ett sommarläger. Det är vedervärdigt.

Svaret på terror är dock inte att montera upp fler övervakningskameror, stänga ner chattsidor eller införa utegångsförbud.

Glädjande nog verkar Norges statsminister Jens Stoltenberg inte heller låta sig skrämmas. Kort efter händelserna uttalande han att svaret på attentaten är mer öppenhet och mer demokrati -  inte mindre. Och under söndagens känslosamma ceremoni i domkyrkan i Oslo citerade Stoltenberg en överlevare från Utöya: "Om en man kan visa så mycket hat, tänk vad mycket kärlek vi alla kan visa tillsammans."

De norska reaktionerna imponerar. Det öppna demokratiska samhället ska till varje pris försvaras.