En gång var Detroit bilindustrins Mecka. Nu ligger en tredjedel av staden övergiven och staden har skulder på 20 miljarder dollar.
Detroit blev förra veckan den största staden i USA:s historia att lämna in en konkursansökan. Men hur gick det egentligen till när staden som försett världen med T-Fordar och Motown Records blev bankrutt?
Den förklaring som oftast brukar lyftas fram är det stagnerande innovationsklimatet inom bilindustrin. När oljekrisen tvingade utländska biltillverkare att sträva efter att göra snålare, bättre och billigare bilar fortsatte Detroit att göra bilar på samma sätt som tidigare.
Resultatet talar för sig själv: 1950 arbetade 296.000 i Detroits tillverkningsindustri. I dag sysselsätter industrin färre än 27.000. Staden som 1950 var en av USA:s och industriålderns stora framtidsstäder med 2 miljoner invånare miljoner invånare, har i dag minskat till 700.000.
Men Detroits kris är inte bara den amerikanska bilindustrins. Den är också resultatet av korruption och långvarig misskötsel av stadens ekonomi.
Enligt den 134-sidor långa rapport som stadens krishanteringschef lagt fram så har starka och bångstyriga fackföreningar, som hindrat offentliga uppsägningar och omöjliggjort ekonomisk sanering, en stor del av skulden. Anställda har fritt kunnat hoppa omkring mellan anställningar inom staden – utan några andra meriter och kvalifikationer än att de varit anställda under lång tid. Stadens generösa pensioner och hälsoförmåner svarade förra året dessutom för hela 38 procent av stadens utgifter.
Arbetslösheten i Detroit är i dag dubbelt så stor som genomsnittet i USA. Antalet våldbrott är fem gånger fler.
Detroit har tvingats låna för att klara de löpande kostnaderna. Redan i våras tog delstaten Michigan över stadens finanser i ett försök att stabilisera situationen. En konkurs är förstås mindre kul för fackföreningar, banker och andra som lånat ut pengar till staden, men i Detroit hoppas man att det blir vändpunkten efter decennier av utflyttning, minskande skatteintäkter och stigande brottslighet.
Kan en svensk kommun gå i konkurs? Frågan har fått viss aktualitet lokalt sedan flera kommuner i Norrbotten röstat igenom budgetar där utgifterna är större än intäkterna.
Men nej, det kan de inte. i Sverige kombineras det kommunala självstyret med en centraliserad enhetsstat. Det betyder att allt förr eller senare hamnar hos regeringen. Och tur är nog det, för de som har fordringar på svenska kommuner.
Däremot vore det kanske inte så dumt att låta kommunala och landstingsstyrda verksamheter som år efter år inte klarar målen "gå i konkurs" och i stället upphandlas eller säljas?
Sedan LOV började gälla har Norrbottens läns landsting sänkt ersättningen till vårdcentralerna med sex procent.
Medan Sensias vårdcentraler i Norrbotten tvingats lägga ner på grund av dålig lönsamhet har landstingets egna vårdcentraler, som också gjort förluster, bara skickat underskotten vidare till skattebetalarna.
Den ordningen leder inte bara till osund konkurrens. Ett slappt slöseri med skattebetalarnas pengar är det dessutom.