Ledare: Långsiktigt tänkt

STIMULERAR. Fredrik Reinfeldt (m), Maud Olofsson (c), Göran Hägglund (kd) och Jan Björklund tar små steg för att hjälpa svensk ekonomi på traven.

STIMULERAR. Fredrik Reinfeldt (m), Maud Olofsson (c), Göran Hägglund (kd) och Jan Björklund tar små steg för att hjälpa svensk ekonomi på traven.

Foto: MARC FEMENIA/Scanpix

Politik2008-12-06 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Alldeles för lite och alldeles för defensivt tyckte miljöpartiet om regeringens ekonomiska stimulanspaket som lades fram i går. Inte heller socialdemokraterna eller vänsterpartiet var imponerade. Var det någon som hade väntat sig något annat? Även om regeringen höjt statsutgifterna upp i skyn hade oppositionen ändå sett till att bjuda över, var så säker. Flera olika organiserade intressen var också snabba att ge sina synpunkter på fördelningen av paketets dryga åtta miljarder. En del var mer nöjda än andra men alla var helt övertygade om att lite mer av ditten eller datten hade varit den rätta medicinen för Sveriges förkylda ekonomi. I tider av konjunkturnedgång gläntar staten lite mer än vanligt på dörren till det offentliga skafferiet och då gäller det ju för särintressena att passa på med välriktad lobbying. Desto viktigare att politikerna då tar det lite extra försiktigt och håller sig på defensiven inför anstormningen av krav. Tvärtemot vad en del kanske tror är det inte alls riskfritt för staten att börja sprida pengar omkring sig under en konjunkturavmattning. Som riksdagsledamoten Krister Hammarbergh (m), Luleå, skriver i en kommentar är det viktigt att alla insatser är väl underbyggda och inte snedvrider konkurrensen. Fel åtgärder vid fel tidpunkt kan förvärra problemen och ställa till det ordentligt på längre sikt. Balansen i de offentliga finanserna riskeras. Tidigare svenska exempel på försök till konjunktur- och överbryggningspolitik under 1970- och 1980-talen förskräcker. Vilket inte innebär att alla röster som höjs i debatten är lika fel eller rätt ute. En tillfällig momssänkning som ekonomiprofessor Lars Calmfors föreslagit är ett dyrt sätt med bristande träffsäkerhet att försöka skapa nya jobb. Sänkningen riskerar dessutom att bli allt annat än tillfällig. Höjda statsbidrag för att undvika nedskärningar inom skola och omsorg är efterlängtade bland Norrbottens kommuner men bidragspengarna visar sig enligt forskningen tyvärr ofta stanna i byråkratin. Dessutom kommer kommunerna få sänkta arbetsgivaravgifter i stället. Allra bäst är, som bland andra Skattebetalarnas Förening påpekat, om det som görs på kort sikt också har en välgörande effekt i ett längre perspektiv. De sänkningar av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter, liksom satsningarna på forskning och infrastruktur, som regeringen lade fram i höstbudgeten uppfyller detta krav. De stimulerar svensk ekonomi och arbetsmarknad samtidigt som ekonomins funktionssätt förbättras i grunden. Genom att i gårdagens paket satsa mer pengar på vägunderhåll, yrkesutbildning, matchning av arbetslösa och sänkning av arbetsgivaravgifter fortsätter regeringen i samma riktning. Även om stegen som tas i vissa fall är små.