Det var svårt att tro när jag gick från busshållplatsen till Mediehuset i regnrusket i går, men vi går faktiskt mot varmare tider i Norrbotten.
Islossningen närmar sig. Strax blommar tussilago och kabbeleka. Uteserveringarna öppnar inom kort. Och snart kommer motorcyklarna ut på vägarna.
På ett område biter sig dock kylan fast. Sommar som vinter. År efter år. När det gäller länets företagsklimat syns ingen växthuseffekt. Här råder det permafrost.
I Svenskt Näringslivs årliga rankning av företagsklimat utmärker sig kommunerna i Norrbotten i negativ bemärkelse. Så dåligt som kommunerna presterar i år har man faktiskt aldrig tidigare gjort.
Uppstickarna Luleå (plats 82) och Älvsbyn (117) går visserligen mot strömmen. Men de övriga kommunerna i länet återfinns samtliga i rankningens sista fjärdel: Arvidsjaur (plats 223), Arjeplog (232), Gällivare (244), Piteå (248), Jokkmokk (251), Pajala (255), Haparanda (257), Överkalix (265), Boden (270), Kalix (273), Kiruna (276) och Övertorneå (282).
Den största djupdykningen har inte oväntat skett i Boden. Kommunen har tappat hela 161 placeringar på ett år, det överlägset största raset i hela mätningen.
Politisk färg är inte avgörande för företagsklimatet i en kommun. Det finns exempel på röda kommuner med ett gott företagsklimat liksom det finns många blå som har ett sämre.
När det gäller Boden är det dock svårt att bortse från att undersökningen genomfördes samtidigt som kommunledningen genomförde köpet av Snabelhuset och av "besparingsskäl" försökte stoppa privata utförare inom hemtjänsten. Dessa händelser är direkt kopplade till den politiska styrningen av kommunen.
2011 hade Boden Norrlands bästa företagsklimat. 2013 är det bara två kommuner i Norrbotten som rankas sämre. Det är ett monumentalt misslyckande för kommunledningen med Torbjörrn Lidberg (S) i spetsen.
Vissa kritiker på vänsterkanten framställer det gärna som att rankningen är vinklad för att missgynna röda kommuner. Det är strunt. Svenskt näringslivs rankning baseras till två tredjedelar på företagens åsikter om kommunal service, konkurrens från offentliga verksamheter och kommunens attityder till företagande. Den återstående tredjedelen handlar om en rad statistiska fakta från SCB, såsom kommunalt skattetryck, hur stor del av kommunens verksamhet som läggs ut på entreprenad och hur många av kommunens invånare som blivit nyföretagare under det gångna året.
Det viktigaste, och det som får störst genomslag i mätningen, handlar alltså varken om skattetryck eller anställningsform, utan om attityder och service från politiker och tjänstemän.
Enkla och handfasta saker som kan förbättras utan att man nödvändigtvis sviker sin politiska ideologi. Därför är det extra beklämmande att politikerna inte tar till sig av resultaten. Det gäller kommunernas framtid.
Ju fler hinder det finns för företagare, desto fler är det som inte vill eller kan betala priset. Varje ärende som drar ut på tiden, varje kommunal verksamhet som konkurrerar ut en näringsidkare och varje nej till att släppa in företag i det offentliga leder till att företag och arbetstillfällen går förlorade.
Rankningen är en väckarklocka. Något måste göras. Visst har regeringen och riksdagen ett tungt ansvar för att underlätta och förenkla för företagare, men ansvaret vilar lika tungt på Norrbottens politiker.
Vakna! Ni har rankningen framför er. Dra några slutsatser av företagarnas omdömen. Gör någonting med resultatet!