Ynka sex dagar. Längre blev inte Omar Mustafas turbulenta karriär i Socialdemokraternas partistyrelse.
När Stefan Löfven under lördagen förklarade att uppdraget som ordförande i Islamiska förbundet absolut inte gick att kombinera med en plats i partistyrelsen tvingades Mustafa bort från sin post.
Besviken lämnade Mustafa inte bara partistyrelsen utan alla uppdrag för Socialdemokraterna.
Det är ett pinsamt misslyckande för valberedningen. Gick det inte att kombinera de bägge uppdragen borde han naturligtvis aldrig ha nominerats av valberedningen. Nu blev han både nominerad och vald.
Omar Mustafas åsikter har aldrig direkt varit någon hemlighet. I sociala medier har han själv föreslagit att Sverige bör skicka Jasplan för att bomba Israel. Dessutom har Mustafa i sin roll som ordförande för Islamiska förbundet bjudit in ökända judehatare som sprider myter om en judisk konspiration som syftar till världsherravälde och berättar om hur judar varje påsk ritualmördar kristna för att använda deras blod i osyrat bröd.
Mot den bakgrunden kan det tyckas egendomligt att Omar Mustafa samtidigt har kunnat sitta i riksdagen och i styrelsen för Socialdemokraterna i Stockholm. Ännu märkligare framstår det förstås att han för en vecka sedan valdes in i Socialdemokraternas partistyrelse.
Mer begripligt blir det bara om man intresserar sig för logiken bakom kvotering. Socialdemokraterna framhåller ju gärna sitt parti som ett föredöme, där man tidigt började eftersträva kvotering av "svagare grupper" som kvinnor, utlandsfödda och unga till valsedlar och uppdrag.
Författaren Qaisar Mahmood gav i SvD Kultur 14/4 en intressant beskrivning av hur spelet bakom den överraskande utnämningen av Mustafa kan ha sett ut.
"Teres Lindberg, ledamot i den socialdemokratiska valberedningen, motiverade valet av Mustafa i Expressen med ’Omar har en profil som ingen annan har i vårt parti. Vi har inga på central nivå som är aktiva muslimer som är en viktig del av vårt parti och det svenska samhället.’"
Valberedningen tycks alltså ha velat ha in en muslim i partistyrelsen för att inte partiet skulle framstå som för vita och gubbiga (en vanlig kritikpunkt från delar av partiet) samt för att öka möjligheterna att locka muslimska röster. Då nöjde man sig med Omar Mustafa - utan att valvberedningen brytt sig om att göra ens den enklaste bakgrundskoll.
"Att den socialdemokratiska partiledningen bortsåg från Omar Mustafas bakgrund och idéer i valet av honom är resultat av ett kvoteringstänkande där människor som uppfattas tillhöra vissa resurssvaga kollektiv upphör att vara intressanta som individer", skrev Qaisar Mahmood.
Exakt så. I samma stund som politiker argumenterar för kvotering frångår de principen om lika rättigheter. Dessutom misstror man varje individs möjlighet att nå dit de vill - på egna meriter. Om det nu fanns någon specifik muslimsk kompetens (eller inkompetens) skulle varje muslim vara utbytbar mot vilken annan muslim som helst.
Jag tror verkligen att både näringsliv och det offentliga har mycket att vinna på att vidga vyerna och leta efter mångfald av kompetens och erfarenheter till styrelser och andra viktiga positioner. Men att ringa in vissa grupper och tillskriva alla individer inom dem särskilda egenskaper är kontraproduktivt och fel. Alltid.