Regeringen tog bort den obligatoriska allmänna högskolebehörigheten från gymnasiets yrkesprogram av två skäl. Dels ville man få ned antalet avhopp, genom att inte tvinga skoltrötta elever att läsa massor av teori. Dels ville man förstärka yrkesämnena, eftersom arbetsgivarna klagade på att elevernas yrkeskunskaper blivit sämre.
Men vänstern är kritisk: En yrkesutbildning måste ge högskolebehörighet, även till priset av många avhopp och sämre yrkeskunskaper.
När andelen elever på yrkesprogram nu minskar smackar vänstern skadeglatt: "Vad var det vi sade!? Eleverna vågar inte välja yrkesprogram när de inte ger högskolebehörighet."
Tyvärr tycks regeringen dela denna tolkning. Skolverket ska se över hur yrkesprogrammen kan justeras så att alla kan nå högskolebehörighet utan att läsa utökad kurs.
Men det finns andra möjliga förklaringar till ungdomarnas gymnasieval.
För det första har de högskoleförberedande gymnasieprogrammen blivit fler, vilket rimligen gör dem mer attraktiva. 1994, när 43 procent valde högskoleförberedande, fanns bara natur- och samhällsvetenskapliga samt estetiska programmen att välja mellan. 2012, när 52 procent valde högskoleförberedande, fanns dessutom ekonomiska, humanistiska och tekniska program.
För det andra rensade regeringen upp i djungeln av specialutformade program, och tog helt bort det förment yrkesinriktade medieprogrammet. Elever som tidigare skulle ha valt medieprogram väljer troligen något högskoleförberedande.
För det tredje är barn- och fritidsprogrammet det yrkesprogram som har tappat mest. 1994 började 7,2 procent på barn och fritid, 2012 var det bara 2,4 procent. När kommunerna bara vill tillsvidareanställa högskoleutbildad förskolepersonal, och barnskötare får nöja sig med vikariat, tyder tappet för barn och fritid på att ungdomar gör rationella och välinformerade val.
Om det verkligen var oro för högskolebehörigheten som låg bakom yrkesprogrammens vikande siffror borde barn och fritid tillsammans med vård och omsorg samt hotell och turism klara sig bäst. På dessa program är en av de tre kurser som saknas för högskolebehörighet redan obligatorisk.
I andra änden finns bygg, fordon, hantverk, naturbruk och VVS. På dessa program måste elever som vill skaffa allmän högskolebehörighet läsa utökad kurs. Det är detta regeringen nu vill åtgärda, och sannolikt blir det yrkesämnena man skär i - med sämre yrkeskunskaper som resultat.
Men jämför man andelen förstaårselever 2012 med 2002 och 1994 har yrkesprogrammen där det är svårast att skaffa högskolebehörighet inte tappat, några har tvärtom ökat.
Om politiker vill få fler att välja yrkesprogram bör de sluta att skrämma ungdomar med att dörren till högskolan är stängd. Det handlar bara om tre kurser, som eleverna har rätt att välja till. Säg inte heller att alla i framtiden måste ha högskoleutbildning. Det är sant att vi lever i ett kunskapssamhälle, men kunskap kan se olika ut. En skicklig svetsare eller golvläggare har nog så goda utsikter på arbetsmarknaden som en genusvetare.