Först sjukhuset och nu Postens frimärkesavdelning. Det är tuffa tider för Kiruna, trots att det råder febril aktivitet nere i gruvan.
30 jobb går förlorade i och med Postens rationalisering av frimärkesverksamheten, meddelade Posten Frimärkens chef Britt-Inger Hahne i måndags. Medarbetarna i Kiruna är i stället välkomna att söka de tjänster som tillkommer i Kista och Köpenhamn, meddelade hon. Vilken tröst!
Nedläggningen är tråkig men logisk. Postens verksamhet är inte på något sätt beroende av att vara i Kiruna. Precis som Britt-Inger Hahne säger så är det säkert mer lönsamt att placera tryckeri, tillverkning och distribution av frimärken i Kista.
Men ibland verkar det nästan som att Posten har som mål att rationalisera bort sig själva. Servicen blir sämre. Brevlådorna och postkontoren blir färre, både på landsbygden och i städerna. Visst, många skickar i dag både brev och betalar räkningar via internet. Men vad är egentligen hönan och vad är ägget?
Det vore enkelt att börja ropa på statliga ersättningsjobb, men jag tycker inte att Kiruna ska kräva den typen av allmosor. Statliga jobb är inte säkrare än andra.
Erfarenheterna visar i stället att de både är otrygga och dyra.
För att förklara vad jag menar hämtar jag ett färskt exempel från Gotland: 2007 etablerades Riksutställningar i Visby som ersättning för tidigare försvarsnedläggningar. Löftet var 60 jobb. Det blev som mest 36. Och nu, efter ett färskt varsel, återstår 22. Bland de som nu sägs upp finns troligen personer som för bara några år sedan tog sitt pick och pack och flyttat från Stockholm till Gotland.
Flytten blev knappast billigt för skattebetalarna heller. När Folkhälsoinstitutet och Konsumentverket flyttade från Stockholm till Östersund respektive Karlstad kostade varje flyttat arbetstillfälle i genomsnitt 1,1 miljoner kronor, enligt Riksrevisionen. Dessutom blev myndigheterna sämre eftersom så få anställda ville flytta med!
Nej, man kan inte bygga en kommun bara på statlig verksamhet. Den dag tv-avgiften avskaffas försvinner antagligen omkring 110 jobb ytterligare från Kiruna.
Kommunpolitikerna måste i stället omgående börja prioritera näringslivsarbetet. Kiruna kommun hamnade nyligen på plats 277 när Svenskt näringsliv rankade företagsklimatet i landets 290 kommuner. Det är samma position som man hade i fjol. Resultatet borde ge en signal om att det inte håller att nonchalera näringslivsarbetet.
Och undersökningen är inte del i någon lömsk högerpropaganda, vilket vänsterdebattörer gärna gör gällande. Svenskt näringslivs ranking baseras till två tredjedelar på företagens åsikter om kommunal service, konkurrens från offentliga verksamheter och kommunens attityder till företagande. Bara en tredjedel handlar om statistiska fakta från SCB, såsom kommunalt skattetryck, hur stor del av kommunens verksamhet som läggs ut på entreprenad och hur många av kommunens invånare som blev nyföretagare år 2010.
De 15 största arbetsgivarna stod för 56 procent av alla arbetstillfällen i Kiruna 2010. Det är på tiden att kommunen börjar skapa förutsättningar även för små och växande företag!