Regeringens arbete med att förenkla regler har gått trögt. Målet var tjugofem procents minskning av regelkrånglet - i sig krångligt att mäta - mellan 2006 och 2010, men resultatet blev bara sju procent. Arbetet går vidare
Att förbättra regler och genomdriva reformer utan att samtidigt öka regelkrånglet är inte det lättaste eftersom reformer ofta innebär nya eller förändrade regler snarare än att bara avskaffa gamla. Det är svårt att ta fram lagar som samtidigt är effektiva, hårda, tydliga, precisa - och enkla. Därtill kommer att lagar och regler ofta har flera, inte sällan kolliderande, mål.
Ett område där det visat sig svårt att hitta regler som enkelt låter sig tolkas och följas är offentlig upphandling. Dagens regler, som står på EU-rättslig grund, syftar till att gynna fri konkurrens på lika villkor inom EU och garantera att upphandlaren, som kan vara stat eller kommun, får bästa möjliga vara eller tjänst till lägsta möjliga kostnad för skattebetalarna.
Så syftet är gott. Men de snåriga reglerna gör att upphandlingar ofta blir en rättssak. Inte sällan sliter sedan även juristerna i våra förvaltningsdomstolar sitt hår när de ska toka reglerna.
Särskilt små företag, utan resurser att sätta sig in i omfattande regelverk, missgynnas. Men både de som upphandlar och de som kämpar om kontrakten drabbas av kostsamma rättsprocesser.
Balansgången är svår. Detaljerade regler gör dem mer förutsägbara, men ökar även komplexiteten. Mer generella regler är lättare att sätta sig in i, men samtidigt mer töjbara.
EU-kommissionen har i en så kallad "Grönbok" tagit upp hur EU:s politik för offentlig upphandling kan förändras för att bli effektivare. Konkurrensverket i Sverige framställer i sin kommentar till Grönboken dock vissa farhågor rörande innehållet.
Kommissionen lutar åt att införa nya regleringar vilket Konkurrensverket "har svårt att se som förenklande". "Varje förändring av regelverket i sig kan medföra att det upplevs som mer svårtillämpat", skriver Konkurrensverket.
Kommissionen diskuterar dessutom flera olika mål med offentlig upphandling, mål som hotar att kollidera med varandra. Konkurrensverket vill i stället hålla fast vid det ursprungliga målet med reglerna: "att öka effektiviteten i de offentliga utgifterna".
Myndigheter vill numera gärna använda offentlig upphandling till att uppnå en massa andra saker än fri och lika konkurrens; som att gynna lokala företag, förbättra miljön, stärka djurskyddet, göra sociala insatser etc, trots att upphandling i många fall är ett olämpligt instrument för detta.
Svenska staten har till exempel infört regler för att upphandlande myndigheter "bör" ta sociala och miljöhänsyn och kontrollera att leverantörer inte diskriminerar.
Fler mål av denna typ ökar enligt Konkurrensverket regelbördan och gör upphandlingen mindre effektiv.
Det går tvärtemot mot vad som borde vara huvudmålet: att göra det enklare, inte svårare, att upphandla rätt.