LEDARE: Ledare: Konsumenten betalar

Snart blir det förbjudet att ta betalt för kortköp. Alltså inga fler irriterande, handskrivna lappar i kassan om att det kostar tre kronor för den som är ofin nog att inte ha några kontanter på sig. Avgifter för att betala med kort stöter man på här och där, ofta rör det sig om små butiker eller caféer. En del tar ut en avgift på alla kortbetalningar, många på mindre summor, eftersom den mindre vinstmarginalen i kronor i dessa fall kan göra sådana inköp till rena förlustaffären efter att avgiften till banken eller kortföretaget dragits av. Andra väljer att ställa krav på en viss minimisumma i inköp vid kortbetalning. Den varianten faller dock utanför den nya lag som införs 1 augusti. På frågan varför har finansdepartementet och Konsumentverket inga bra svar; trevande sägs att konsumenten ju kan göra valet att inte handla alls, och att han eller hon ju i det fallet får varor för pengarna. Men kunden är alltid fri att avstå från att inhandla något. Och kravet på en minimisumma vid kortbetalning innebär att konsumenten tvingas göra ett större inköp, även om han eller hon finner de extra varorna värdelösa. Handlarens intäkt blir precis som med en penningavgift större. En implicit avgift är detta visserligen, men även implicita avgifter är avgifter. Tanken med lagändringen är dock inte att göra det billigare för konsumenten att handla. Tanken är att göra det billigare för folk att använda kort. Samhällsekonomiskt sett är kontanter nämligen dyrare att hantera än kortbetalningar. Finansmarknadsminister Mats Odell (KD): "[Kontant]hanteringen medför både stora kostnader och en otrygghet i samhället. Genom den nya lagen
blir det lättare och mer förmånligt att använda alternativa betalningsformer ...". Ministerns förhoppning är att förbudet mot avgifter ska leda till ökad kortanvändning. Kostnaden för att hantera kort ska i konsumentledet precis som kostnaden för kontanthantering i stället bakas in i priset på varorna. Man kan se det här som en valfrihetsreform, eftersom konsumenten får
möjlighet att välja mellan två avgiftsfria betalsätt. Men risken är att lagen minskar valfriheten, om fler företag för att slippa höja priser avstår från att ta emot kortbetalningar eller börjar kräva inköp till en viss summa. Eftersom svenska konsumenter vid det här laget blivit så vana vid att kunna använda kort, och ofta utan inskränkningar, skulle sådana åtgärder emellertid slå än mer mot en butiks konkurrenskraft. Så de flesta företag väljer nog högre priser. Betala för kortanvändningen får konsumenterna i slutändan hur som helst göra. Som nästa steg i statens kamp mot kontanterna kommer i framtiden säkerligen en ny avgift - för att använda sedlar och mynt. Betalas då helst med kort.

Ledare: Ledare: Konsumenten betalar