Rödgrön eller blå (alliansen är kanske orange?) valseger i höst spelar ingen roll. Någon ny kärnkraft blir det sannolikt inte ändå. Alliansens linje att kärnkraften ska klara sig utan statliga subventioner omöjliggör en utbyggnad, eftersom kärnkraften inte klarar sig på marknadens hårda villkor.
Det hävdar Stephen Thomas, professor i energipolitik vid University of Greenwich, i en debattartikel i Dagens industri (16/3). Om han får rätt återstår - vid en borgerlig valseger - att se. Att döma av basindustrins positiva reaktion på Allianspartiernas energi-överenskommelse skapar den trots allt realistiska möjligheter för ny kärnkraft. Och samma industris bekymrade reaktion på de rödgrönas löfte att riva upp regeringens nya kärnkraftslag (som förhoppningsvis snart röstas igenom) tyder på att valet i höst visst gör skillnad. Detsamma visar även den rödgröna linjen. För om alliansens nya kärnkraftsregler nu är så verkningslösa - varför är det då så viktigt för de rödgröna att riva upp dem? Nej, hotet från en rödgrön energipolitik verkar vara högst verkligt. Den bedömningen delas även av folk inom socialdemokratin och fackförenings-rörelsen. I en gemensam debattartikel, också den i Dagens industri (17/3), tar Yvonne Stålnacke (S), kommunalråd i Luleå; Bert Johansson, ordförande för IF Metall vid SSAB i Luleå; och Uno Granbom, ordförande för Unionenvid samma företag, tillsammans strid mot den rödgröna kärnkraftslinjen. Deras slutsats av denna vinters problem med kärnkraftverkens elleverans är en helt annan än de rödgröna partiledarnas: "Om kärnkraften har haft leveransproblem, så är det en västanfläkt jämfört med de problem som vindkraften har att leverera när hushåll och industri behöver elen som mest",
skriver de tre. Vindkraften har nämligen i normalläget problem med vinterkylan, medan kärnkraftverkens problem i vinter har berott på underhållsbehov. Dessa underhållsbehov visar enligt Yvonne Stålnacke och de andra artikelförfattarna att det behövs nya reaktorer. "Vi kan aldrig få en trygg energiförsörjning med en energipolitik som vilar på kraftverk som planerades och byggdes på 1950- och 1960-talen", konstaterar de. USA:s president Barack Obamas energipolitiska linje, där kärnkraften är en viktig del, hålls fram som ett föredöme - inte Mona Sahlins (S), Maria Wetterstrands (MP) och Lars Ohlys (V) linje. Ett förbud mot ny kärnkraft ser Yvonne Stålnacke och hennes kamrater som ett direkt hot mot industrin, jobben och Sveriges relativt rena och koldioxidsnåla energiproduktion. Det här är väl argumenterat. Nu återstår för Yvonne Stålnacke att övertyga fler av sina partikamrater. Hon kan börja i hemlänet. Distriktsordförande Karin Åström är ingen kärnkraftsvän.