I lördags anordnades en manifestation i Luleå för att stoppa bygget av kärnkraftverket i finska Pyhäjoki.
Det är förståeligt att vissa tycker att det är obehagligt att ha ett kärnkraftverk tätt inpå knuten. Men är det verkligen läge att vara emot kärnkraft när vi ska försöka övergå till energiproduktion som innebär mindre koldioxidutsläpp?
Hälften av Sveriges el kommer från kärnkraft och det är svårt att simsalabim trolla fram ny billig, pålitlig och miljövänlig energi till industrier och hushåll. Fråga Tyskland.
Med naturkatastrofen i Japan och kärnkraftsolyckan i Fukushima som främsta slagträ tvingade de gröna förbundskansler Angela Merkel att fatta ett beslut om att avveckla kärnkraften. Vad de gröna inte räknat med var att de därmed öppnade för ökat utsläpp av växthusgaser.
Tysklands koldioxidutsläpp ökade med 1,6 procent förra året på grund av beslutet att avveckla kärnkraften. Tyskland storsatsar förvisso på sol och vindkraft, men det är brunkol som fyller tomrummet. 2012 förbrukade Tyskland lika mycket brunkol som man gjorde under det tidiga 1990-talet. Flera nya kolkraftverk har startats bara under de senaste månaderna - trots att installationer av solpaneler mer än fördubblades under fjolåret.
Enligt Forbes släpper varje tyskt kolkraftverk ut 13 miljoner ton koldioxid om året, dessutom är driftskostnaderna ungefär dubbelt så höga som för ett kärnkraftverk. Det gör elen dyr. Omkring 20 procent av de tyska produktionsföretagen är enligt Forbes på väg att flytta sin verksamhet utomlands. Det leder inte bara till att arbetstillfällen och skatteintäkter försvinner, utan också till att industrierna flyttas till länder med svagare miljölagar. De globala miljöproblemen förvärras.
Tyskland har satt målsättningen att 80 procent av elektriciteten ska komma från förnyelsebara resurser senast 2050. Den omfattande energiomställningen väntas kosta tusen miljarder euro, enligt miljöminister Peter Altmaier, som nu söker stöd politiskt för att minska de kostsamma subventionerna. Skulle dock Tyskland bestämma sig för att lätta på de dyra subventionerna till sol- och vindkraft, är det dock troligt att kol skulle få ännu större betydelse för energiförsörjningen.
Tack vare vattenkraft och kärnkraft släpper Sverige ut mindre än andra utvecklade länder. När riksdagens utredningstjänst förra året undersökte vad en snabb avveckling av Forsmark 1 och 2 skulle betyda för Sverige kom man fram till att industrins kostnader omedelbart skulle öka med 31 miljoner. Det skulle bli en hård smäll för Norrbottens energislukande gruvor, stålverk och kommande serverhallar.
Finland satsar på ny kärnkraft - och det är helt logiskt. Finland har inte lika stor andel vattenkraft som Sverige och dessutom importerar landet tre fjärdedelar av energin från Ryssland. Kärnkraften har därmed en viktig säkerhetspolitisk dimension i Finland, som kan vara svår för oss att förstå. Men satsningar på ny kärnkraft sker just nu även i andra länder, bland annat i Kanada, Schweiz, Storbritannien och USA. Ett 70-tal nya reaktorer planeras sammanlagt runt om i världen. Är det inte dags att även Sverige snart tar krafttag i energifrågan?