De tyska Stasiarkiven öppnades för över 20 år sedan. I Sverige är motsvarande material sekretessbelagt.
Luleå stift var därför tvunget att bege sig till källorna i Stasiarkivet i Berlin - BSTU - för att undersöka om spionanklagelserna mot en tidigare kyrkoherde i stiftet stämde.
Resultatet talar för sig själv.
"Enligt den tyska myndigheten råder det ingen som helst tvekan om att prästen har lämnat uppgifter till Stasi. Myndigheten bestrider också att arkivmaterialet om honom skulle ha kunnat förvanskas eller manipulerats på annat sätt", skev stiftsjuristen Anna Wernqvist i ett pressmeddelande.
Det var alltså glasklart. Den tidigare prästen i i Luleå stift hade ett förflutet som spion och Stasiagent. Diktaturen betalade honom för att förråda kollegor, studiekamrater och vänner.
Både i Östtyskland och efter att Stasi 1968 hade flyttat honom till Sverige.
Mannen verkade både inom universitetsvärlden och inom Svenska kyrkan. De senaste 17 åren arbetade han som kyrkoherde i Luleå stift.
Anklagelserna är inte nya. När Expressen konfronterat Stasiprästen med uppgifterna har han dock konsekvent nekat. Samma sak när biskopen krävt en förklaring.
De brott han eventuellt begått är nu preskriberade och mannen gick nyligen i pension. Men handlingarna blir inte lindrigare för det.
För Expressen (25/6) berättar fem av Stasiprästens offer och tidigare studiekamrater vid universitet i Jena om hur agenten såg till att de hamnade i fängelse och fick sina liv förstörda.
Året var 1968 och precis som tusentals andra ville studenterna, som var sju på den tiden, fly från ett allt brutalare förtryck i öst. Mannen, som alltså långt senare skulle verka som kyrkoherde i Luleå stift, erbjöd sin hjälp och studenterna litade på honom. Ett ödesdigert misstag. Han avslöjade deras illegala flyktplaner för sina chefer inom säkerhetstjänsten. Alla utom en av de sju studenterna hamnade i Stasis fängelse. Två av dem tog livet av sig efter fängelsestraffet.
Vi vet inget om spionens motiv och det är lätt att döma i efterhand. Övervakarna hade också sina övervakare. Och bakom angiveriet gömmer sig sannolikt många tragiska människoöden.
Professor Birgitta Almgren, som är den enda som fått tillträde till de svenska spionakterna, ger delvis en annan förklaring - tidsandan. Kalla kriget och särskilt DDR präglades av en svartvit världsbild, inte helt olik den Anders Behring Breivik nu försöker motivera sina terrordåd med.
"Ord som krigsfara, kärnvapenkrig och världens undergång målade upp skräckscenarier som legitimerade arbetet för socialism och fred. Vem kan vara emot fred? I kampen mellan gott och ont gällde det att ställa upp och göra en insats", skriver Birgitta Almgren i den nyligen utgivna antologin Kalla kriget (Atlantis).
Prästen tyckte kanske att han gjorde en insats - för ideologin, landet, freden eller för sig själv?
Muren har fallit. Forna fiender har försonats. Sovjetimperiet finns inte mer. Men Stasiprästen har ljugit ända fram till i dag.