Alliansen har inte fjäskat för de unga den här mandatperioden. Och känslorna är besvarade. Unga väljare stöder i högre grad de rödgröna än Alliansen.
Moderaterna var en gång i tiden ungdomspartiet, men övergången från radikal frihetsretorik till torrare statsmannasnack har tydligen fått den borgerliga glöden hos tonåringarna att svalna. Regeringens hårdföra politik på området internetövervakning har bara gjort ont värre.
Allra värst har nog ändå varit Sven Otto Littorins (M) och Fredrik Reinfeldts (M försök att vifta bort problemet med den höga ungdomsarbetslösheten. Exakt hur allvarligt problemet är kan diskuteras, men på arbetsmarknadsministern och statsministern har det ibland låtit som om problemet inte ens fanns. Så vinns inga unga röster. Och kanske räknar Moderaterna med att dessa röster inte är mycket att räkna med. Förstagångsväljarna är i och för sig många, men samtidigt sämre påatt släpa sig till vallokalen. Det är nog ingen slump att många politiker om de får välja hellre pratar pensionärer. Centern och Folkpartiet har lyft frågan om ungdomsarbetslösheten mer än Moderaterna, och tagit fram förslag som förändrade turordningsregler och lägre ingångs/lärlingslöner. Men regeringen som helhet har faktiskt också gjort insatser. Skolpolitiken, grundbulten i att rusta unga för arbetslivet, har lagts om. Och trots att Moderaterna av elaka tungor numera kallas las-partiet har arbetsrätten inte lämnats orörd denna mandatperiod; tiden för att visstidsanställa har förlängts, och Moderaterna har därtill öppnat för förlängda provanställningar. Arbetsgivaravgifterna har halverats för unga under 26, en sänkning som de rödgröna vill ta bort. Träffsäkerheten i Alliansens åtgärd är ifrågasatt. Men enligt en undersökning som arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv gjort säger två av tre medlemsföretag att arbetsgivaravgiften har stor betydelse när företagen anställer ungdomar. Och det är väl knappast överraskande att kostnaden för att anställa spelar roll för om ett företag anställer eller inte. Arbetsförmedlingens senaste prognos visar att arbetsmarknaden återhämtar sig de närmaste åren. Arbetslösheten förblir ändå relativt hög, runt 9 procent. Det beror på att arbetskraftsutbudet ökar (fler söker sig till arbetsmarknaden) samtidigt som sysselsättningen stiger. Regeringens arbetslinje och kamp mot utanförskap verkar här ha fått effekt. De unga arbetslösa blir färre, men de förblir - alldeles för - många. Enda sättet att komma åt problemet är att fortsätta med reformer som gör att svensk arbetsmarknad fungerar bättre, genom att skapa ökad flexibilitet och sänka kostnaderna för att anställa. De rödgröna alternativen, att "dela" på jobben eller "skapa" jobb med offentliga insatser leder ingen vart. Det kommer även de unga att inse.