LEDARE: Ledare: Jobbigt för unga

På senaste kommunfullmäktige i Luleå kom lagen om anställningsskydd, las, upp. Ur en interpellation från Rättvisepartiets Jonas Brännberg angående kommunens användning av vikarier uppstod en intressant diskussion om las, inklusive en historisk exposé. Kommunalrådet Karl Petersen (S) hävdade att las ska följas och följs, men pressades ändå till att erkänna: "Det är inte lätt att leva up till las." Sjukvårdspartisten Dan Ankarholm upplyste Jonas Brännberg om att lagen inte alls kom till efter fackliga påtryckningar. Tvärtom var LO skeptiskt till denna typ av statliga ingrepp på arbetsmarknaden vid den tid då lagen antogs. Men det här var i början av 1970-talet. Idag är det annat ljud i skällan. LO- förbunden försvarar las med näbbar och klor. Argumentationen följer två olika spår. Antingen att lagen redan är så mjuk och flexibel att den omöjligen kan utgöra ett problem för någon. (Ändå vore ett avskaffande eller en ytterligare uppmjukning av oklar anledning en katastrof.) Eller så försvaras lagen som ett nödvändigt värn för arbetstagarna mot arbetsgivarnas maktutövning. Debattörer som följer detta spår brukar se de gällande undantagen från las turordningsregler som redan de alldeles för tillmötesgående gentemot arbetsgivarna. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och Moderaterna har kritiserats från borgerligt håll för att inte vilja liberalisera arbetsrätten. Vissa förbättringar har Littorin dock gjort, genom att ändra reglerna för visstidsanställning. Men längre än så vill han inte gå. De unga får lida mest för detta. Ungdomsarbetslösheten i Sverige tillhör EU:s högsta och las turordningsregler bidrar. Nu vill svenska staten göra en dålig situation för unga sämre. I ett förslag från Arbetsmiljöverket ska ingen minderårig, alltså en person under 18 år, få jobba så mycket extra att skoltid och arbetstid under en dag tillsammans överstiger åtta timmar. Arbetsgivaren blir skyldig att under hot om böter kontrollera detta. I en tid då det blivit än viktigare för unga att skaffa sig tidig kontakt med arbetsmarknaden för att en dag kunna etablera sig på den, vill staten göra det svårare. Med skoldagar som varar 8-15 (raster och håltimmar räknas in) blir det inte mycket tid över för unga att extraknäcka. För företagen ökar krånglet. "Redan dagens regler upplevs som så krångliga att många företag avstår från att anställa ungdomar under 18 år", skriver organisationen Svenskt Näringsliv, som är mycket kritisk, i sitt remissvar. Förslaget bygger på implementeringen av ett EU-direktiv, men enligt Svenskt Näringsliv har Arbetsmiljöverket gått utöver vad som krävs. Oavsett, är det ett dåligt förslag. Inflytandet för de närmast berörda, arbetstagare och arbetsgivare, måste öka på arbetsmarknaden, och LO:s, statens och EU:s inflytande minska. Det blir bäst, för unga - för alla.

Ledare: Ledare: Jobbigt för unga