Ska polisbevakning av kommersiella arrangemang bekostas av skattebetalarna? Eller är det rimligt att begära att arrangörerna själva får stå för dessa kostnader?
Ja, det är frågor som i upprörda ordalag diskuterats den senaste tiden och fick ytterligare näring häromdagen när regeringens utredare Bo Svensson lade fram sina förslag hur det ska se ut.
En tidigare utredning av förre rikspolischefen Björn Eriksson ville likställa de idrottsklubbar som var bolagiserade med idrottsföreningar, det vill säga att båda skulle betraktas på samma sätt vad gäller eventuella kostnader för polisinsatser.
I dag betalar bolagiserade idrottsklubbar hela kostnaden för polisbevakning medan idrottsföreningar slipper betala notan för detta. Bo Svensson vill nu halvera kostnaderna för bolagsklubbarna men låter föreningarna fortfarande vara betalningsfria.
Detta retar upp inte minst de 22 aktiebolag som finns inom idrotten, bland annat de allsvenska fotbollslagen AIK och Djurgården och lagen i superallsvenskan, Hammarby, Örebro SK och Örgryte.
Visst, det är naturligtvis inte rättvist att ett lag i allsvenska som är bolagiserat ska få stå för kostnader som ett annat allsvenskt lag slipper därför att det fortfarande är föreningsägt.
Men det finns naturligtvis en anledning till att det skett en bolagisering. Vi tror inte att exempelvis AIK gjort det enbart för att det är kul och intressant. Det ligger ekonomiska intressen bakom en bolagisering. Bolagiseringarna har gjort i ett läge när lagen haft dålig ekonomi och varit i stort behov av nytt kapital. Örebro SK får mer än hälften av sin omsättning från utomstående aktörer. Man säger rakt ut att en bolagisering ger fördelar. Det är lättare att få in pengar genom bolagiseringen.
Det finns alltså mer kapital hos de bolagiserade idrottsklubbarna, och det kommersiella intresset är betydligt starkare än för de idrottsklubbar som bygger på föreningstanken och på frivilliga insatser från medlemmarna. Det finns av den anledningen en viss sund tanke bakom Bo Svenssons utredning.
Vissa har kallat det för snedvriden konkurrens, men då bortser man från fördelarna med en bolagisering.
Men nu är det så här, att samtliga idrottsklubbar inte vill betala någonting för polisbevakningarna. Det ska skattebetalarna stå för, anser de. En polisbevakning av en allsvensk match kan kosta uppemot 800.000 kronor för de uppemot 300 poliser som måste engageras.
Men varför ska skattebetalarna stå för detta? Vad har de allsvenska lagen gjort för att stävja läktarvåldet, exempelvis? Det är ju huliganerna bland supportrarna som är orsaken till att det behövs en så massiv polisbevakning vid arrangemangen. Intresset bland idrottsklubbarna att stävja och motarbeta detta har inte varit speciellt stort.
Samhället ska stå för bevakning av sådant som faller inom grundlagsskyddade verksamheter, det vill säga yttrande- och mötesfrihet där exempelvis demonstrationer ingår. Allt som är nödvändigt för att upprätthålla demokratiska fri- och rättigheter. Kommersiella arrangemang, vare sig det gäller konserter, marknader, idrottstävlingar med mera, får betala för polisinsatserna, oavsett om de är bolagiserade eller inte. Det ska inte skattebetalarna stå för.