LEDARE: Ledare: Ingen enkel räntemagi

En sänkning var väntad men storleken överraskade. På torsdagen beslutade Riksbanken att justera reporäntan från 3,75 ned till 2,0 procent; en rekordstor sänkning, den största sedan reporäntan etablerades som Riksbankens viktigaste styrmedel 1994. Ett nytt räntebeslut skulle egentligen inte ha kommit förrän 16 december men tidigarelades. Förklaringen är naturligtvis den bekymmersamma ekonomiska situation som följt av finanskrisen. "Turbulensen på de finansiella marknaderna har lett till att det både är dyrt och svårt för företag och hushåll att låna pengar", konstaterar Riksbanken, som nu hoppas på sänkta marknadsräntor. Storleken på sänkningen motiveras av att problemen på finansmarknaden har skapat en speciell situation, där penningpolitiken inte fungerar som vanligt. Finanskrisen är en förtroendekris, vilket gör att Riksbankens räntemanipulationer får svårare än annars att slå igenom på bankernas räntor. Vad Riksbanken nu försöker sig på är att skapa en psykologisk chockeffekt. Det verkar redan ha gett resultat. En del banker och bolåneinstitut sänkte sina utlåningsräntor rejält efter Riksbankens beslut; välkomna besked för många låntagare. Andra banker väljer att avvakta. Oro råder fortfarande på finansmarknaden. Förhoppningsvis mildras den nu steg för steg. Även Europeiska Centralbanken
genomförde en rekordstor sänkning på torsdagen, med 0,75 procentenheter. Ett stabilt lägre ränteläge kan få bankerna att mildra sin nu mycket åtstramade kreditgivning, som gjort det svårt inte minst för många företagare att få låna. Någon enkel räddningsaktion rör det sig inte om. Riksbanken kan inte heller i mer normala tider svinga ett magiskt spö över svensk ekonomi och få konjunkturer att vända och kriser att försvinna. Det finns andra faktorer av stor betydelse och det tar alltid tid för en räntesänkning att slå igenom fullt ut i samhällsekonomin. "Vi är förbi det mest akuta", säger riksbankschef Stefan Ingves om finanskrisen. Men även Riksbanken förutspår fortsatt konjunkturnedgång, lägre tillväxt och en arbetslöshet som stiger med ett par procentenheter. Ingen vet exakt vad som väntar. Orosmoment finns. Skulle den globala avmattningen bli värre än väntat kan prognoserna snabbt förändras i ännu dystrare riktning. Då gäller det att inte sänka för mycket idag, så att Riksbanken har en del räntekraft kvar att parera med. Andra risker finns med att lättvindigt svinga räntevapnet. Riksbanken tror på en ganska snabb vändning i konjunkturen och räknar med att den tar fart uppåt igen 2010. Då gäller det att alla har lärt läxan: det var låga räntor, slapp kreditgivning och hög skuldsättning som skapade krisen. Vi vill inte hamna i samma röra igen.

Ledare: Ledare: Ingen enkel räntemagi