Är det rätt av den svenska regeringen att blockera EU:s sanktioner mot Syrien på telekomområdet?
Det tycker inte Åsa Romson (MP) och Kerstin Lundgren (C).
- Vi vet att telekomtekniken används i regimens förtryck mot oppositionen. Och då är det tråkigt att Sverige spelat en aktiv roll i EU för att stoppa utvidgningen av den typen av sanktioner, säger Åsa Romson.
Hon får medhåll av Kerstin Lundgren från Centerpartiet.
- Från centerpartiets utgångspunkt så har vi inget intresse av att vara bromskloss när det gäller detta, säger hon till Sveriges Radio.
Men samtidigt pekar hon på dilemmat i det hela, att det gäller att hitta balans i sanktionerna, att vanliga människor ska kunna kommunicera med varandra.
Det handlar med andra ord om att det är två sidor av samma mynt. Både regimen och oppositionen i Syrien vill kunna kommunicera. Det är också viktigt att den vanlige medborgaren ska kunna hålla kontakt med släktingar och vänner i det alltmer kaotiska läge som är i Syrien.
75 procent av syrierna har mobiltelefon.
Viktigt att komma ihåg är den nya teknikens betydelse för utvecklingen i Egypten, Tunisien och Libyen.
Hade inte den nya tekniken fungerat i de här länderna hade utvecklingen inte gått demokratins väg. Det var genom bloggar, internet, videofilmer tagna med mobiltelefoner och annat som den arabiska våren blev så lyckosam som den blev.
I Syrien släpps inga oberoende journalister in. Regimens propaganda sprids i radio och tv, medan oppositionen får förlita sig på den nya teknikens möjligheter till informationsspridning. Det är också genom dessa kanaler som omvärlden får veta vad som pågår innanför Syriens gränser.
Är det då vettigt att strypa den möjligheten?
- Jag tror inte någon har intresse av att släcka ner telefonsystemet, säger utrikesminister Carl Bildt (M) till Sveriges radio.
Jo, uppenbarligen finns det sådana som kan tänka sig det. Åsa Romson i Miljöpartiet och Kerstin Lundgren i Centerpartiet.
Många misstänker att det är Ericssons försäljning av telefonsystem till Syrien som har fått den svenska regeringen att stoppa eventuella EU-sanktioner mot Syrien på telekomområdet.
Ericsson har dock stängt ner sin verksamhet i Syrien på grund av det oroliga läget. Vi har svårt att tro att en verksamhet som inte fungerar normalt skulle ha någon som helst inverkan på stödet vare sig till den syriska regimen eller till den syriska oppositionen.
Det är också svårt att föreställa sig att den svenska regeringen av strikt nationella känslor och omtanke om ett svenskt företag skulle utsätta sig för skarpa protester från omvärlden. Carl Bildt och den svenska regeringen ser naturligtvis realpolitiskt på det hela. Den syriska oppositionen skulle lida mest på sanktioner mot telekomindustrin.
Kommunikationsmöjligheten är ju ett av de starkaste vapnen i kampen mot Assadregimen i Damaskus. Att vissa oppositionella i Syrien har förundrat sig över den svenska inställningen kan vi bortse från. Det är information och möjligheter till kommunikation som öppnar möjligheterna till förändring. Så skedde i Tunisien, Egypten och Libyen. Så skedde också en gång mot exempelvis apartheidregimen i Sydafrika. Bojkotter är inte alltid det bästa vapnet. Definitivt inte när det gäller informationsspridning.