LEDARE: Ledare: I dag är ingen israel

Inget kan på samma sätt som hemskheter i Mellanöstern där Israel är inblandat sätta fart på Demonstrationssverige. Arga plakatbärande massor mobiliserades snabbt och talare bjöds in runtom i Sverige, efter att nyheten om den israeliska bordningen av fartygskonvojen Ship to Gaza kablats ut. Svenska krishanterare borde avundas effektiviteten i den organisationsförmågan. Luleå kom lite på efterkälken men höll som kompensation under tisdagen två demonstrationer i protest mot Israels aktion och landets blockad av Gaza. Den demonstration som hölls vid lunchtid blev en ovanligt sansad tillställning, även om Barbro Midbjer från Palestinagruppen gjorde sitt bästa för att dra ner värdighetsnivån, genom det vanliga rabblandet om "offrens offer" och att det inte håller att leva på världens dåliga samvete för folkmordet på judar under andra världskriget. Kommunalrådet Karl Petersen (S) talade också och fattade sig föredömligt kort. Mycket nytt att säga om konflikten i Mellanöstern verkar inte finnas, och det som sägs är ofta föga konstruktivt. Självklarheter varvas med de sedvanliga överdrifterna och (förut)bestämda uppfattningarna. Konflikten är sedan länge en favorit att använda som slagträ för vad helst som passar in i den egna ideologiska diskursen. Fördömandena står nu som spön i backen. De förpliktigar inte till mycket och är därför världens enklaste sak för en politiker att göra, särskilt mot ett litet land av mindre ekonomisk betydelse. Taktiken har heller inte, efter alla dessa år av konflikt mellan Israel och dess grannar, hittills lett till några större framsteg. Därför kommer kraven öka på att sluta prata och börja agera. Men
blockader och sanktioner från omvärlden kan lika gärna medföra att Israels politiska ledning blir än mer paranoid, lättkränkt och arrogant. De stormakter som skulle kunna få något gjort har dessutom så många gånger abdikerat från sitt ansvar att ett ingripande från dem inte längre är mycket att hoppas på. Än mindre av konstruktivt att bygga på finns i regionen. Alltför många auktoritära ledare använder Israel för att avleda missnöje och skapa nationell sammanhållning. Konflikten är, för att vara frank, lite för populär. Därför finns det, trots tragedin med dödsoffer och skadade, de som gläds. Extremister jublar över att Israel visat sitt "rätta" ansikte tydligt för omvärlden. De kan räkna med större stöd nu. För Israel är detta bara en i raden av diplomatiska och, om man får använda ordet i det här sammanhanget, PR-mässiga, katastrofer. Exakt vad som hänt vid bordningen och vem som gjort sig skyldig till vad är ännu oklart. Men oavsett det är Israels agerande redan dömt och fördömt i omvärldens ögon.Israel, omgivet av fiender, behöver alla vänner landet kan få. För varje nytt misslyckande blir de allt färre.

Ledare: Ledare: I dag är ingen israel