Svenskt näringsliv tycker att studenter som läser humaniora och andra "lågproduktiva utbildningar" ska få lägre studiestöd än studenter som läser till yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden. Filosofer efterfrågas inte samma utsträckning som ingenjörer, menar man och ett lägre studiestöd ska "ge signaler".
"Det är framförallt inom gruppen konst och humaniora som före detta studenter inte jobbar på en relevant arbetsmarknad", säger Malin Sahlén, nationalekonom och en av författarna till rapporten.
Som ett exempel på en lågproduktiv flumkurs nämner Svenskt näringsliv en litteraturkurs om Harry Potter vid Linnéuniversitetet i Växjö.
"Harry Potter och hans världar är en sådan utbildning som är roligare än vad den är en investering", säger Malin Sahlén.
Hur det är med den utpekade Harry Potter-kursen vet jag inte. Men jag tycker det är beklämmande att Svenskt näringsliv ser människor som produktionsfaktorer som bara ska vara till gagn för arbetsmarknaden. Varför inte tvinga ner alla i gruvan på en gång?
Intresseorganisationen Svenskt näringsliv vill naturligtvis ha det arbetskraftsutbud medlemmarna efterfrågar just nu, men med det här utspelet skapar enbart en negativ bild av sig själva. Hela resonemanget är så fattigt. Visst, det är svårt att förutsäga samhällsnyttan med humanistisk utbildning. Men hur kan vi förstå vår värld om vi inte förstår hur tidigare kulturer påverkat vår kultur och historia? Och hur vet vi vad arbetsgivarna har för behov i morgon?
I stället för att komma med pekpinnar mot slöstudier tycker jag att Svenskt näringsliv kunde presentera förslag om hur humanister kan göras mer anställbara. Eller varför inte uppmuntra fler kulturarbetare och humanister att starta eget?
Att förmedla jobb är inte universitetens huvuduppgift och ska inte heller vara det. Jag tror dock att dagens dynamiska och globaliserade arbetsmarknad har potential att passa humanister väldigt väl. Det humanistiska bildningsidealet uppmuntrar till kritiskt tänkande och ger studenterna en god förmåga att uttrycka sig i skrift. Kultur är inget dumflum.
Humanistiska studier må ge en lägre livslön, men det är inte alls säkert att humanistisk utbildning är en dålig affär ur ett strikt nationalekonomiskt perspektiv. I måndags skrev Robert Vickström utmärkt på den här sidan om nyttan med humaniora. Slutklämmen är väl värd att återge:
"Sverige är känt för att utbilda skickliga civilingenjörer, men bara 20 procent av ingenjörerna arbetar fem år efter examen med uppgifter som kräver en sådan examen. Samtidigt läser endast sex procent av studenterna i Sverige humaniora - i Danmark är motsvarande siffra drygt 20 procent. Specialistkunskaper är viktiga, men utan humanioras helhetsbild och diskussion om eviga frågor riskerar specialisterna bli ekrar i ett samhällshjul utan nav.
Den klassiska bildningen behöver inte ses som förlegad i anställningsbarhetens tidevarv. Tvärtom ger gammal kunskap goda analysmöjligheter av en snabbt föränderlig värld. Och vad gäller nyttokalkylerna, har Danmark faktiskt högre BNP per capita än Sverige. Alla humanister till trots."