I ett demokratiskt samhälle gäller yttrandefrihet och tryckfrihet, två grundläggande rättigheter för att samhället ska kallas öppet och demokratiskt. Debatten ska vara fri och transparent. Åsiktsfrihet ska gälla. Du ska kunna framföra dina åsikter på torg, gator, i radio, tv och tidningar och andra ställen. Fria medier ska rapportera om oegentligheter, fel och brister. Korruption motarbetas effektivt genom de fria medierna och tack vare offentlighetsprincipen.
Men vilka skyldigheter har du som en fri medborgare?
Har du rätt att hota, trakassera och utöva våld gentemot andra människor? Nej, svarar säkert en majoritet av svenskarna. Men det finns människor som använder sig av sådana metoder i kontakterna med andra, det kan gälla privata som offentliga personer. Språkbruket har förråats, hoten likaså. Ett typiskt sådant exempel var det som hände i Göteborg i vintras, då ungdomar lagt ut förnedrande bilder och uppgifter på andra ungdomar på Instagram i syfte att trakassera och hota dem. Det hela ledde till upplopp i de centrala delarna av Göteborg.
"Hora", "fitta", "luder", "madrass", "slyna", "bögjävel" är exempel på ord som används för att tala nedsättande om någon. I en skola i Stockholm använde 80 procent av både pojkar och flickor könsord i dagligt tal.
Det anses vara bekräftat att det är möjligheten att gömma sig bakom ett sms, ett sms eller någon kanal på nätet som har bidragit till att språkbruket blir allt råare. Du ser inte personen ifråga du skriver så nedsättande om.
Förra året kom Brottsförebyggande rådets, BRÅ:s, rapport "Politikernas trygghetsundersökning" som visade att var sjätte politiker i Sverige utsätts för trakasserier, hot och våld. Svenska Dagbladet gjorde en egen undersökning bland kvinnliga riksdagsledamöter. Av de 128 som besvarat enkäten svarade hälften att de hade blivit hotade i sitt politiska arbete under 2012. Måste de tåla att kallas "rugguggla" eller "en blåst hagga som borde spärras in"? En riksdagsledamot fick ett mms på sin mobil som visade en avrättning och med texten: "Så här blir det om det fortsätter."
Även politikernas familjer hotas.
Detta är ett hot mot demokratin. Det är sådant vi tidigare läst om från obskyra diktaturer, eller från länder där maffian härskar. Det är också metoder som motorcykelgängen Hells Angels och Bandidos använder sig av, det vill säga hot, våld, utpressning, trakasserier.
Det måste bli ett stopp på detta. Straffen för hot och trakasserier mot människor måste skärpas - och det gäller inte minst mot de folkvalda politikerna. Det är dags för justitieminister Beatrice Ask att plocka fram utredningen ur byrålådan, "Jakten på makten", som kom för sju år sedan. Kontentan av den utredningen var att det demokratiska styrelseskicket måste skyddas genom att skärpa straffen för hot mot politiker.
En sådan skärpt lagstiftning finns redan för tjänstemän inom offentligheten, exempelvis vid kronofogdemyndigheten. Att den skärpningen behövs visar inte minst det famösa uppträdandet av Hells Angelsmedlemmar vid kronofogdens auktion av en Hells Angelsfastighet utanför Karlstad på tisdagen. Tumult uppstod och en medlem av Hells Angels slog till en representant från Karlstads kommun när han bjöd på fastigheten.
Samhället måste stå starkt inför sådana hot.